När man inte kan köpa får man låna...
Nu har jag varit i farten igen och samlat på mig en del biblioteksböcker som jag hade tänkt prata om här. Mest eftersom en del ska tillhöra mitt nästa tema (klassiker) som kommer sträcka sig över en ganska lång tid :)
Malmö
Jag besökte stadsbiblioteket i Malmö för någon vecka sedan för att hämta några reserverade böcker. Då gick jag även förbi YA hyllan och plockade upp några till.
1984 av George Orwell
Som ni kanske har listat ut så har jag lånat den här boken till mitt klassiker tema. 1984 är en bok man defintivt kan kalla en klassiker, speciellt när det kommer till dystopi genren. Jag är mycket taggad för att börja läsa den här boken. Tror nog att jag kommer att läsa den först till och med.
Däremot så blev jag förvånad över hur tunn den faktiskt är. Bara runt 70 sidor lång? Jag brukar inte gilla sådana korta berättelser, men jag har hört att den ska vara väldigt hemsk, rörande och genialisk. Så det får jag hoppas
på :)
The Other Lifer av Susanne Winnacker
Kan vagt komma ihåg att jag har hört lite om den här boken, och det har mestadels varit positivt. Annars vet jag inte mycket om den eller handlingen, så jag får väl se :)
Saeculum av Ursula Poznanski
Jag har förr läst Erebos av författaren och tyckte om den mycket. Gillade iden med ett dödligt och beroendeframkallande spel. Jag har fått känslan av att Saeculum ska handla om något liknande och det verkar intressant. Dessutom så ska det bli kul att ge sg på lite utav en tegelsten igen. Lite småroligt är det också att författaren är tysk :)
The girl who was on fire av 16 olika författare
Den här boken hittade jag påväg ut och snappade upp den direkt. Först förstod jag inte riktigt varför jag ville läsa den men efter några kapitel in är jag glad att jag tog upp den.
Boken består helt enkelt utav en massa teorier och uppfattningar som kända författare har av Hungerspelen och som de valt att skriva ner här. Det var faktiskt förvånandsvärt intressant och allt det påminde om varför jag tycker om Hungerspelen så mycket som jag gör. Dessutom fick jag reda på en del saker jag aldrig hade tänkt på förut :)
Helsingborg
Just nu så befinner jag mig hos min pappa i Helsingborg och kommer stanna kvar här i nästan två veckor till innan jag åker utomlands. Hur som helst så tog jag en tur till stadsbiblioteket idag för att förnya mitt kort och sedan låna några böcker. Jag försökte att inte ta så många med tanken på att jag måste lämna dem igen om två veckor. Det blev 3 stycken i slutändan.
Angus, thongs and full-frontal snogging av Louise Rennison
Jag har letat länge efter en bokserie som är lika hysteriskt rolig med lika härliga karaktärer som Sophie Kinsellas Shopaholic serie, och jag tror att jag kanske äntligen har hittat den. Jag har i alla fall hört att Georigia Nicelson serien ska vara "oemotståndlig och rolig", så jag tänker lita på det och prova på. Serien har verkligen annorlunda titlar i alla fall :p
(Har den hemlånad även på svenska från malmös, men hittade den på engelska då jag helst vill läsa den på det språket.)
Escape from Furnace: Lockdown av Alexander Gordon Smith
En hemskare och mörkare serie är svår att hitta. Det är i alla fall det jag har hört ;)
Har varit sugen på den här serien länge och när jag såg att första boken fanns att låna tog jag chansen. Boken ska handla om en kille som blir oskydigt dömd för ett mord och sätts i Furnace fängelse som tydligen är värre än värst. Där blir de torterade, hjäntvättade och allt där intill. Så just därför ska huvudpersonen tillsammans med några följeslagare försöka rymma. Låter intressant.
ttyl - Lauren Myracle
Fförsta gången jag läste något av Myracle var en runt 100 sidor novell från Let it snow novellsamlingen. Jag tyckte den var bra och sökte upp hennes publicerade böcker och hittade denna serien som tydligen är ganska känd i USA, som jag dock inte kan komma ihåg att jag har hört något speciellt om på svenska bokbloggar.
Ttyl är skriven lite annorlunda dock och består bara utav en livechatt där tre bästa vänner berättar för varandra om deras liv. Så hela boken består av chattrutor. Kanske lite annorlunda men jag gillar att prova på nya grejer :)
Såja, det var nog alla. Är ganska nöjd, ska nu bara ta tid till att hinna läsa alla. Lånade bara i för sig en klassiker men har redan två hemma plus att jag har reserverat tre stycken till som är påväg :)
Har någon av er läst någon utav dessa ovanför? Är ert första intryck utav en väldigt tunn bok också tvivel? Att ni är rädda för att det inte ska finnas tillräkligt med utrymme för utveckling och beskrivningar. Speciellt när det kommer till dystopiska samhällen.
Top 5 Wednesday #4
Nu är det dags för den fjärde Top 5 Wednesday och oj vad tiden går fort. Jaja, lite försenad som vanligt men jag hoppas ni har överseende för det. Här är i alla fall veckans tema:
Dessa två har några väldigt bra dialoger tillsammans och lyckas alltid få en på bättre humör mitt uppe i ett spännande drama. Mara och Jamie's vänskap är kanske inte det finaste men definitivt en utav de roligaste. Gillar även hur de alltid står upp för varandra trots att oddsen nästan alltid är emot dem.
4. Clarissa "Clary" Fray & Simon Lewis (The Mortal Instruments)
Här har vi en vänskap som har överlevt allt. Den har överlevt ett ton utav hemligheter, ickebesvarad förälskelse, död och en massa andra hemskheter. Jag tror att i en värld där allting är främmande och nytt behöver man något gamalt att hålla fast vid. Något som man kan lita på och vet alltid stannar kvar vid ens sida. Det är vad Clary och Simon är för varandra. Bästa vänner sedan långt tillbaka har nu växt till något starkare och djupare.
Världens gulligatse vänskap världen någosin har skådat? Ja den har vi här.
Under bokens gång får man vara med om en del utav dessa två karaktärernas uppväxt, där de delar en massa fina stunder tillsammans. Dessa två skojade alltid runt och utmanade varandra, vilket ledde till att de blev bästa vänner och delade nästan allt tillsammans. Detta i en värld utav död och förintelse. Och sådant slutar nästan aldrig bra.
2. Rosemarie "Rose" Hathaway & Vasilisa "Lissa" Dragomir (Vampire Academy)
Rose och Lissa är verkligen varandras motsattser, och kanske är det just det som gör dem till så bra vänner, men de har dock även en mycket fin förståelse för varandra som deras vänskap har byggts upp på.
Så dessa två har varit bästa vänner sedan förskolan och känner varandra ut och in, bokstavligt talat. De har nämligen också ett band mellan varandra som tillåter Rose att vara i Lissa's huvud så hon kan känna och se allt som Lissa känner och ser. Även ifall det kan göra vissa situationer lite jobbiga så har det definitivt stärkt deras vänskap och under seriens gång får man se hur de stödjer varandra och går igenom ett helvete tillsammans.
Jag har inte läst om någon annan vänskap som skär djupare än denna. Trots det stora och tragiska triangeldramat i serien så var det ändå Will och Jem's vänskap som lyckades beröra mig mest. Jem och Will slet ut mitt hjärta i Clockwork Princess och stampade på det. De flesta utav mina tårar var för dem. De två som varit bästa vänner sedan de var tolv år. De som alltid har slagits sida vid sida och alltid täcker varandras ryggar. De som fullständigt litar på varandra. De som inte riktigt vet hur de ska kunna leva utan varandra.
Jem och Will är ju även parabatais, vilket betyder att deras band går djupare än brödrars. Något som håller dem sammankopplade så att de nästan kan känna av varandra. Ett starkare band är svårt att hitta.
Vad tycker ni om veckans tema? Och vem hade ni valt?
Fragments (Dan Wells)
(OBS! Har du inte läst första boken i serien så bör du inte läsa denna recensionen, kan innehålla små såväl som stora spoilers.)
Författare: Dan Wells
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Harper Collins Publisher
Antal sidor: 564
Översättare: -
Serie: Partials #2 (Föregångare: Partials)
Kira Walker has found the cure for RM, but the battle for the survival of humans and Partials is just beginning. Kira has left East Meadow in a desperate search for clues to who she is. That the Partials themselves hold the cure for RM in their blood cannot be a coincidence--it must be part of a larger plan, a plan that involves Kira, a plan that could save both races. Her companions are Afa Demoux, an unhinged drifter and former employee of ParaGen, and Samm and Heron, the Partials who betrayed her and saved her life, the only ones who know her secret. But can she trust them?
Meanwhile, back on Long Island, what's left of humanity is gearing up for war with the Partials, and Marcus knows his only hope is to delay them until Kira returns. But Kira's journey will take her deep into the overgrown wasteland of postapocalyptic America, and Kira and Marcus both will discover that their greatest enemy may be one they didn't even know existed.
The second installment in the pulse-pounding Partials saga is the story of the eleventh hour of humanity's time on Earth, a journey deep into places unknown to discover the means--and even more important, a reason--for our survival.
Min åsikt:
Jag älskade Partials. Den bjöd mig på ett underbart spännande och intressant äventyr. Den hamnade även i min topp 10 när jag rankade de tjugo bästa böckerna jag hade läst förra året. Snacka om att jag hade höga förväntningar på fortsättningen, men tyvärr blev jag besviken.
En sak jag tyckte om i förra boken var konceptet. Det var fängslande och gripande, ett mysterie som var kul men svårt att lista ut. Och inte en enda gång vacklade den genom hela den tjocka boken.
Fragments hade dock ingen bra start. Första halvan utav boken var så seg. De var ute på resa och det var bara samma händelser som upprepades hela tiden. De vandrade, de åt, de sov. Så var det hela tiden. Och det var inte så att det hände något på karaktärsdelen i heller och för det mesta pratade de knappt med varandra.
Sedan så var det dock lite intressantare när man fick läsa från Markus perspektiv, men det kändes ibland lite segt också.
Boken började bli tröttsam och jag ville så gärna att något skulle hända. Något som gjorde att boken ändrade riktning. Samtidigt var jag även mycket orolig eftersom att Partials hade varit mycket mer fartfylld och jag hatar uppföljare som förstör ens bild för första boken.
Men nu ska jag sluta klaga för att sedan började det ÄNTLIGEN att hända saker. Plötsligt fick jag tillbaka samma känsla som jag hade i Partials, handlingen exploderade och en massa tvister kom upp till ytan Många frågor och funderingar jag hade haft fick äntligen sina svar. Jag gillade att man fick reda på mer om vem Kira var och det var spännande att se henne upptäcka mer om sig själv. Då så satt jag som fastklistrad vid boken och tog med mig den överallt även ifall jag bara skulle gå en runda ut i köket.
Dessutom så fick man äntligen se lite drama mellan karaktärerna vilket var så skönt efter att först allting hade varit ganska stelt. Man märker dock att Wells hellre håller sig borta från kärleksscener, för de som fanns var korta och det fanns knappt någon spänning.
Trots det så fortsatte ändå karaktärerna att växa för mig. Gillar verkligen Kira's berättarröst som är intressant och ganska rolig faktiskt. Hon är självständig, smart och intelligent. Hon behöver ingen kille som håller upp henne utan hon klara sig bra på egen hand.
Samm är en karaktär jag vanligtvis skulle tyckt ha varit tråkig, men det är något med honom som gör att han blir så mystiskt och intressant. Jag gillar det så mycket att jag kan meddela att han är min favoritkaraktär, speciellt när han kämpar så mycket för att förstå sig på Kira när dem trotts allt är samma ;)
Det var även kul att Markus i Fragments fick sin egen berättarröst och Isolde, Madison och Xochi är fortfarande ett par underbara karaktärer.
Jag gillade boken, men det var tyvärr inte mycket mer än så. Gillade inte början, men älskade slutet. Det är ett tufft läge det. Dan Wells ahde definitivt kunnat korta ner boken en 100 sidor men fortfarande behålla alla händelser, det var en massa delar som var för välskrivna och utdragna.
Men fortfarande en jätte bra bok som sagt. Nu hoppas jag bara att sista boken kommer vara lika bra som Partials.
Bästa del: Andra halvan
Bokens första mening: "Raise a glass", said Hector, "to the best officer in New America!"
(Så svårt att ge betyg när jag älskade andra delen så mycket men ogillade första)
8/10
Minirecensioner (Raven Boys, Before I wake, Prodigy)
Nu är det såhär att när jag tittade igenom min lästa-böcker lista så hittade jag tre böcker som jag fortfarande inte hade recenserat trots att jag läst ut dem för ett tag sedan (Raven Boys läste jag ut i December förra året och de andra två i början utav detta) och kände att det var så dags. Dock så kom jag tyvärr inte ihåg så mycket utav böckerna och då är det väldigt svårt att skriva en recension. Det var inte mycket ag lyckades få fram så därför bestämde jag mig för att bara sätta ihop alla tre som minirecensioner som jag har sett många andra har gjort på sina bloggar också. Det här är förmodligen inget som kommer att upprepa sig, ifall jag inte råkat komma väldigt efter med recensioner :p
Författare: Maggie Stiefvater
Utgivningsår: 2012
Bokförlag: Scholastic
Antal sidor: 454
Serie: The Raven Cycle #1
Blue has spent the majority of her sixteen years being told that if she kisses her true love, he will die. When Blue meets Gansey's spirit on the corpse road she knows there is only one reason why - either he is her true love or she has killed him. Determined to find out the truth, Blue becomes involved with the Raven Boys, four boys from the local private school.
Min åsikt:
Jag tycker verkligen om författarens andra serie Wolves of Mercy Falls som är en fin och mysig kärlekshistoria, och hade väntat mig något liknande i hennes nya serie. Det fick jag också men jag tyckte dock att mysteriet var lite bättre i The Raven Boys. Älskade hur man fick gissa sig framåt och aldrig riktigt kunde förutse vad som skulle hända.
Gillar verkligen huvudpersonen Blue. Hon var självsäker och målmedveten. Ganska tyst också å andra sidan, men det är bara typiskt Maggie's stil. Hennes karaktärer håller oftast sina känslor på insidan och brukar vara ganska sårbara och det visas jätte mycket på resten utav karaktärerna. Gansey, Adam, Noah och Ronan är väl genomtänkta karaktärer som alla är trasiga på insidan men gömmer det för världen. Kunde verkligen känna sympati och tyckte om att de hade ett djup allihopa.
Det här är ingen good-feel bok direkt och hur Maggie bygger upp den mörka och kusliga stämningen är så beundransvärt. Hon skriver så bra och jag älskar henens skrivsätt som är riktigt poetiskt och mystiskt. Det är inte svårt att fastna i hennes berättelser med andra ord.
8/10
Författare: Marie Lu
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Penguin
Antal sidor: 354
Serie: Legend #2 (Föregångare: Legend)
Injured and on the run, it has been seven days since June and Day barely escaped Los Angeles and the Republic with their lives. Day is believed dead having lost his own brother to an execution squad who thought they were assassinating him. June is now the Republic's most wanted traitor. Desperate for help, they turn to the Patriots - a vigilante rebel group sworn to bring down the Republic.
Min åsikt:
Jag tyckte om Legend. Mycket. Day och June är ett par helt underbara karaktärer och i förra boken nämnde jag ofta att deras lojalitet och kärlek mot sina familjer var mycket som lade grunden för det. Här är det dock nästan känslorna för varandra de har som i stället gjorde att jag tyckte om dem.
I största delen utav boken är June och Day skillda åt och befann sig på motstånda sidor, och jag undrade hela tiden ifall de skulle återförenas igen eller bli dragna ifrån varandra. Ingen är säker och precis som förra boken är spänningen på topp hela tiden och boken är fullpackad med en massa actionscener och överlevnadssituationer. Med hjärtat uppe i halsgropen läste jag ut Prodigy och inte förrän några dagar efteråt hade det släppt helt. Prodigy kommer garanterat ta med dig ut på ett fullspäckat äventyr.
Day och June är båda mästarspioner och tillsammans är de definitivt badasses, det finns inget de inte klarar av och ni som känner mig vet att jag älskar sådana karaktärer. Dessutom så tycker jag om att det är lätt att skilja på deras berättarröster, eftersom att de är ganska lika skulle det lätt kunna bli ett problem men de är tillräckligt distinkta för att jag inte ska lyckas bland ihop dem.
9/10
Författare: Rachel Vincent
Utgivningsår: 2012
Bokförlag: mira Ink
Antal sidor: 346
Serie: Soul Screamers #6 (Föregångare: My soul to take, My soul to save, My soul to keep, My soul to steal, If I die. Uppföljare: With all my soul.)
Covering up her own murder was one thing, but faking life is much harder than Kaylee Cavanaugh expected. After weeks spent "recovering," she's back in school, fighting to stay visible to the human world, struggling to fit in with her friends and planning time alone with her new reaper boyfriend.
But to earn her keep in the human world, Kaylee must reclaim stolen souls, and when her first assignment brings her face-to-face with an old foe, she knows the game has changed. Her immortal status won't keep her safe. And this time Kaylee isn't just gambling with her own life....
Min åsikt:
Woah, jag som inte trodde att serien kunde bli mycket mörkare än i förra boken men den slog nyss sitt egna rekord - igen. Boken är mörk. Alla kämpar för sina liv och ibland känns allting bara hopplöst. Nu är det inte bara Kaylee's egna liv som står på spel, uatn alla hon bryr sig om också. Den här boken är minst lika bra som den föregångna.
Som vanligt gör karaktärerna misstag ett flertal gånger men precis som förrut är det lätt att förlåta dem. Nu när man känner karaktärerna så bra också är det så kul att återvända til serien. Gänget kan fortfarande få mig att skratta ofta och jag gillar att läsa om de relationerna de har till varandra.
Mycket annat har jag inte att säga om Before I Wake förutom att den följer ungefär samma spår som resten utav böckerna i serien och spänningen håller sig fortfarande på hög nivå. Det jag också gillar är att serien verkligen känns som en serie, jag vet att jag har sagt det innan men jag bara älskar hur saker som hönde i första boken har så stor betydelse för uppföljarna. Det skapar en helhet på ett helt annat sätt och är helt underbart.
9/10
♥ Spahotell i fyra dagar ♥
Det här är ett tidsinställt inlägg och jag är just nu påväg upp till Göteborg där jag ska bo på ett spahotell i fyra dagar med min familj och några vänner. Det ska bli jätte skönt då jag inte har hunnit spendera så mycket tid med familjen den här sommaren och nu finns det äntligen tid. Jag kommer att vara där i fyra dagar och kommer hem på söndag kväll. Jag ska under den tiden få spabehandling, göra ett besök på liseberg, åka till Ullared och besöka sci-fi bokhandeln i Göteborg :)
Dock så kommer bloggen inte stå still då jag har tidsinställt några inlägg för nu över helgen, så det kommer att bli bra ändå.
Btw: En lång trailer för Catching Fire kommer ut om två dagar! :DDDDDDDDDDDD
Är så taggad!
Är så taggad!
Top 5 Wednesday #3
Då var det dags för min tredje top 5 lista. Oj vad tiden går snabbt :)
Så nu när jag är inne på tredje omgången vill jag gärna veta vad ni tycker, är det något ni tycker att jag ska fortsätta med eller är det här temat bara uttjatat?
Så nu när jag är inne på tredje omgången vill jag gärna veta vad ni tycker, är det något ni tycker att jag ska fortsätta med eller är det här temat bara uttjatat?
Veckans tema är:
5. Magnus Bane & Alexander "Alec" Lightwood (The Mortal Instruments)
Dessa två är så olika att det knappt är sant. Magnus är en flera århundranden gamal magiker medan Alec är en 18 årig shadowhunter. Trots det så passar de ändå så bra ihop. Magnus har en sån härlig humor som tycks bara bli bättre när Alec är i närheten. De kompletterar varandra på rätt sätt och lyser upp boken. Jag hoppas verkligen man får se mycket av dem i sista boken i The Mortal Instruments serien, speciellt med tanken på hur det slutade för dem i den senaste.
4. Mara Dyer & Noah Shaw (Mara Dyer triologin)
I en skräckfylld och skrämmande berättelse där allting vänds emot dem kan de här två bara lita på varandra. Och det gör de också fullt ut. Noah är den som håller Mara uppe när hon är påväg att brytas ner och skulle de inte haft varandra skulle de båda ha gjort det för länge sedan.
De är starka båda två när de är tillsammans och jag blev berörd av hur mycket de faktiskt älskar varandra, att de kan göra vad som helst.
3. Hazel Grace & Augustus "Gus" Waters (The Fault In Our Stars)
När man är döende har man inte flera chanser. Det finns bara en väg att gå och vilken man väljer kan förändra allting, vilket detta vackra paret tydligt visar. De stärker varandra, de stöttar varandra, de tror på varandra och litar på varandra fullt ut. De är oerhört modiga som vågar älska varandra trots allting.
Ja, The Fault In Out Stars är en utav de mest sorgligaste böckerna jag någonsin har läst men även en utav de underbaraste just på grund av Hazel och Gus's förhållande.
Behöver jag ens säga varför det här paret finns med här? Romitri är helt enkelt själsfränder och har gått igenom helvetet tillsammans, och trots allt står de ändå kvar med samma hopp och tro i framförallt varandra.
Blir fortfarande irriterad på de som fortfarande klagar på att det är äckligt eftersom att han är hennes lärare. Men hallå, det är faktiskt bara 7 års skillnad och Rose är ändå 17-18 år genom serien. De älskar varandra så mycket att vem som helst skulle kunna se över det, och de bevisar definitivt att det kan finnas mer bakom en historia.
1. Kami Glass & Jared Lynburn (Unspoken)
Dessa två har en sådan berörande historia. De har känt varandra hela sitt liv men har aldrig träffats ansikte mot ansikte förrän i Unspoken. Att de vågade lägga så mycket tilltro i varandra trots att de inte ens visste ifall den andra personen existerad är så fint. Kami är dessutom den enda ljuspunkten i Jared's liv.
Mina damer och herrar, dessa två har en relation som sträcker sig längre än kärlek.
Precis som med förra veckans top 5 hittade jag en massa val jag skulle vilja ha med i listan, men som jag var tvungen att ta ut. Några utav dem är: Katy & Daemon (Lux), Amy & Elder (Across the Universe), Katniss & Peeta (Hunger Games), Annie & Finnick (Hunger Games), Jordan & Henry (Catching Jordan) och Anna & St. Clair (Anna and the French Kiss).
Älskar - Hatar (Jenny Downham)
Författare: Jenny Downham
Originaltitel: You Against Me
Utgivningsår: 2011
Bokförlag: Brombergs
Antal sidor: 354
Översättare: Helena Ridelberg
Serie: -
Om någon skadar din syster så vill du hämnas, eller hur? Om din bror anklagas för att ha begått ett fruktansvärt brott och om han förnekar det, så försvarar du honom, eller hur?
När Mikeys syster hävdar att en pojke har våldtagit henne så rämnar Mikeys värld. När Ellies bror beskylls för att ha begått brottet tappar Ellie fotfästet. När Mikey och Ellie möts kolliderar två världar.
Min åsikt:
Älskar - Hatar's handling fokuserade på två saker. Våldtäcksutredningen och kärleken mellan Mikey och Ellie. Jag tyckte det lät ganska intressant och jag gillade tanken på att konceptet påminde lite Romeo och Julia, dessutom så hade jag läst en del fina recensioner om boken. Tyvärr så visade sig mina förväntningar vara lite för höga.
Låt oss börja med det som ändå var bra. Karaktären Mikey var helt underbar. Jag älskade hans berättarröst som var sympatisk och lugn. Han kändes lite som en "safe and steady rock" mitt i allt kaoset. Sättet som han skyddar och tar hand om sin familj som han är beredd att göra allt för är berörande. Han kändes självständig och säker i det mesta han gjorde. Det var kul att läsa om en sådan stark huvudkaraktär, spciellt när den andra inte var lika stark.
Ellie är en komplicerad person. Hon vill skydda sin bror samtidigt som hon vill göra det rätta. Jag förstår henne eftersom att jag själv inte skulle ha velat gå emot min familj och splittrat på den, men ändå blev jag ganska irriterad på en del utav de valen som hon gjorde. Hon var ganska feg (ja, jag sa det!) och ändrade hela tiden sin åsikt.
Jag gillade dock hur själva kärleksdelen mellan Mikey och Ellie i boken är uppbyggd. Det fanns en sorts Romeo och Julia känsla över det hela och tyckte det var kul att se liknelserna. För deras familjer ligger typ i fejd med varandra, och avskyr varandra.
Våldtäcksutredningen var också ganska intressant och i början var det så svårt att veta vem det var som ljög. När jag läste från Ellie's perspektiv var jag övertygad om att hennes bror var oskyldig men när jag läste från Mikey's perspektiv var jag övertygad om att han absolut inte var det. Så övertygande var deras berättarröster.
Längre in i berättelsen började dock sanningen lysa ganska självklart, men jag var ändå fast i dramat. Jag ville veta hur allting skulle sluta och jag var orolig över hur allt som hände skulle påverka Mikey och Ellie's relation.
Då kommer vi dock till en negativ sak i boken. Varför avslutades boken innan utredningen riktigt hann börja? Jag vet att det var en annan sak som fick sitt avslut men jag hade velat se hur rättegångarna gick och hur slutresultatet blev. Speciellt eftersom att början var så seg när det kom till den delen. Jag hade inte haft något emot att boken skulle ha varit lite längre om jag hade fått läsa om det. Tyckte att hela boken byggde upp till just rättegången och sedan fick man inte ens veta hur det gick. Nej tack, jag ogillar sådana abrupta slut.
Allt som allt var det en helt okej bok. Hade då som sagt tyvärr väntat mig lite mer och gillade inte slutet, men det har ändå varit en intressant läsupplevelse. Har författarens debutbok hemma - Innan jag dör - också, så den ska jag snart läsa.
Bästa del: Första halvan
Bokens första mening: Mikey kunde inte fatta att det här var hans liv.
7/10
Top 5 Wednesday #2
När jag satte mig ner för att göra detta insåg jag ganska snabbt att den här veckans tema skulle bli mycket svårare än förra. Tydligen finns det en massa fler manliga karaktärer jag tycker om lite extra än kvinnliga. Så det här tog ett tag och det är därför ni förmodligen får läsa detta på torsdagen i stället vilket jag är ledsen över.
Sedan så hade jag ännu svårare för rankningen men tyckte ändå det blev ganska bra tillslut. Har dessutom lagt till ett berömt citat på bilderna av karaktärerna. Det tog också lite längre tid :)
Men nog med ursäkter, här är veckans tema (också ganska vanligt):
Men nog med ursäkter, här är veckans tema (också ganska vanligt):
5. Noah Shaw från Mara Dyer triologin
En kille vars namn man bokstavligt talat skulle kunna ersätta med kaxig och sarkastisk är även en kille som skyddar sin tjej mer än allt annat. Noah förvånar läsarna med varje steg han tar, och för varje steg faller man mer och mer för honom.
4. Jace Wayland/Morgenstern/Herondale från The Mortal Instruments
Killen med många efternamn men även många talanger. Vid vissa tillfällen kan han ses som ett riktigt kräk men vi som har följt serien och hans karaktär vet att under all den där kaxigheten gömmer sig något helt annat. Dessutom älskar jag att han utvecklas så mycket igenom hela TMI serien och vågar öppna sig mer för varje gång.
3. Finnick Odair från Hunger Games
(Och ja, i Revolt och lite i Fatta Eld tycker jag att han räknas som en huvudkaraktär)
Till att börja med så tyckte nog alla andra precis som jag: att Finnick Odair är en skitsnygg skitstövel. Men när man väl lär känna honom och hans historia så inser man bara att han också är en bricka i ett spel, precis som alla andra i den här boken. I hela hans liv har han gått igenom ett rent helvete där allt handlar om att överleva och att han fortfarande kämpar för vad han vill är väldigt beundransvärt. Här mina damer och herrar finns en man med ett hjärta av guld.
Till att börja med så tyckte nog alla andra precis som jag: att Finnick Odair är en skitsnygg skitstövel. Men när man väl lär känna honom och hans historia så inser man bara att han också är en bricka i ett spel, precis som alla andra i den här boken. I hela hans liv har han gått igenom ett rent helvete där allt handlar om att överleva och att han fortfarande kämpar för vad han vill är väldigt beundransvärt. Här mina damer och herrar finns en man med ett hjärta av guld.
Behöver jag ens förklara varför hans namn står här? The Fault In Our Stars är en utav de sorgligaste böckerna jag någonsin läst och det var främst på grund av den här killen. Han är inte rädd för att visa sina känslor, han har humor och försöker alltid att greppa tag i något även när han sjunker snabbt. En så sjukt underbar karaktär och jag hoppas verkligen att skådespelaren Ansel Elgort kan göra honom rättvisa, annars lär jag bli väldigt sur.
För ett år sedan läste jag en bok som hette Anna and the French Kiss som jag fullständigt älskade. Där fick jag möta en viss karaktär vid namn Étienne St, Clair. Ett väldigt annorlunda namn men det är inte så konstigt med tanken på att han är både fransk, brittisk och amerikansk. Kan det bli bättre? ;)
Han har humor och försöker alltid få andra att må bra, även ifall det kostar honom en massa. Visst gör han en del misstag men det gör vi alla och fick honom därför att bara verka så mer realistisk.
Han har humor och försöker alltid få andra att må bra, även ifall det kostar honom en massa. Visst gör han en del misstag men det gör vi alla och fick honom därför att bara verka så mer realistisk.
I början var jag lite osäker på ifall han skulle komma på första plats men efter lite fundering stod ju svaret självklart. Det finns ingen som kan toppa St. Clair och jag är inte riktigt säker på ifall jag någonsin vill att den här boken ska bli film eftersom att det inte finns en chans att någon skulle kunna göra den här karaktären rättvisa. Låt mig bara få behålla den bilden jag har i mitt huvud.
Här är några fler manliga huvudkaraktärer jag verkligen tycker om också men som jag tyvärr inte kunde ha med på denna listan: Adrian Ivashkov & Dimitri Belikov (Vampire Academy, Bloodlines), Will Herondale (The Infernal Devices), Jared (Unspoken), Daemon (Lux), Peeta (Hunger Games) och Shay (Nightshade).
Onyx (Jennifer L. Armentrout)
(OBS! Har du inte läst första boken i serien så bör du inte läsa denna recension. Kan innehålla små lika väl som stora spoilers.)
Titel: Onyx
Författare:
Originaltitel: Jennifer L. Armentrout
Originaltitel: Jennifer L. Armentrout
Utgivningsår: 2012
Bokförlag: Entangled Publishing
Antal sidor: 366 + 6 bonus sidor
Översättare: -
Serie: Lux #2 (Föregångare: Obsidian. Uppföljare: Opal.)
(Klippt bort slutet från handlingen eftersom att den sista delen spoilar något som händer efter halva boken. Blev själv riktigt irriterad över det så.)
Thanks to his alien mojo, Daemon's determined to prove what he feels for me is more than a product of our bizarro connection. So I've sworn him off, even though he's running more hot than cold these days. But we've got bigger problems.
Something worse than the Arum has come to town...
The Department of Defense are here. If they ever find out what Daemon can do and that we're linked, I'm a goner. So is he. And there's this new boy in school who's got a secret of his own. He knows what's happened to me and he can help, but to do so, I have to lie to Daemon and stay away from him. Like that's possible. Against all common sense, I'm falling for Daemon. Hard.
But then everything changes...
Something worse than the Arum has come to town...
The Department of Defense are here. If they ever find out what Daemon can do and that we're linked, I'm a goner. So is he. And there's this new boy in school who's got a secret of his own. He knows what's happened to me and he can help, but to do so, I have to lie to Daemon and stay away from him. Like that's possible. Against all common sense, I'm falling for Daemon. Hard.
But then everything changes...
Min åsikt:
Uppföljare till serier som liknar denna brukar oftast inte vara lika bra som första boken. Speciellt inte ifall serien i fråga är en triologi. Dock så förvånade Onyx mig rejält genom att vara flera gånger bättre än sin föregångare, den tog med mig på ett äventyr som jag inte varit beredd på.
Jag fullkomligt älskar karaktärerna! De är helt underbara allihop och jag älskade verkligen att få lära känna dem bättre. Katy's berättarröst är helt fantastisk och jag älskar att hon är så energisk och har roliga kommentarer till allt. Ibland kan jag bli lite irriterad på en sådan karaktär men här är det verkligen tvätom. Hon fyller upp boken och får en att defintivt komma ihåg henne. Dock så var hon lite för naiv vid vissa tillfällen och när hon bestämde sig för att inte berätta sanningen om en livsfarlig sak för att hon inte ville förstöra sin stolthet var idiotiskt (mer om det i spoilerdelen). Däremot så ångrar hon sig och får så stora skuldkänslor efteråt att jag ganska lätt förlåter henne. En färgstark och underhållande karaktär.
Sedan så har vi Daemon som jag från och med nu totalälskar. Visst är det ganska tydligt att han har agression-problem men det fanns en del swoon-moments med honom då jag bara smälte. Samtidigt kan han även vara en riktig jackass, men det är precis på gränsen. Författaren har lyckats balansera honom så bra att det är omöjligt att ogilla honom (i alla fall för mig). Han påminner faktiskt en del om Jace från TMI och ni vet alla vad jag tycker om honom.
Jag uppskattade verkligen den sjukt härliga humorn i den här boken. Katy's underhållande berättarröst mixad med Daemon's sarkastiska kommentarer och de småroliga situationerna de alltid lyckas sätta sig i gör det här till en väldigt rolig bok, som samtidigt är vävd med en massa spänning. Bäst är det när Katy och Daemon är tillsammans. Då är de helt oslagbara på roliga dialoger.
Handlingen var inte lika förutsägbar som förra boken och det uppskattade jag. Visst följer den fortfarande lite samma spår som många andra böcker men den har också tagit sig an en egen väg. Lux-varelserna och DOD blev helt plösligt mycket intressantare för mig. Boken lyckades förvåna mig en del gånger och tyckte om tvisterna. Speciellt i slutet. Där lurar dem en in att tro något föratt det sedan ska vara något annat. Först så kommer en stor bomb och sedan kommer det en till och just när man tror att det är över och att lugnet ska läggas igen så kommer det ännu en till.
Dock så tyckte jag att hela Blake historien var så irriterande, så många saker som var så förutsägbart inom det men mer om det i spoilerdelen.
En absolut älskvärd bok. Onyx var underbar och jag ser så fram emot fortsättningen, vill nästan inte läsa den eftersom att det samtidigt innebär slutet och jag är inte redo att lämna dessa karaktärerna än :)
Spoilerdel:
-Den enda anledningen till varför jag inte gav den här boken en tia är på grund av hur Katy betedde sig ibland. Förstod snabbt att Blake hade något med DOD att göra och jag vet att hon gärna ville tro att han bara ville hjälpa henne, men det fanns så många luckor i hans förklaringar och bakgrundshistoria att jag tyckte Katy var idiotisk som bara föll för hans lögner. Till och med efter att han hade satt henne i livsfarliga situationer o.O
-Den enda anledningen till varför jag inte gav den här boken en tia är på grund av hur Katy betedde sig ibland. Förstod snabbt att Blake hade något med DOD att göra och jag vet att hon gärna ville tro att han bara ville hjälpa henne, men det fanns så många luckor i hans förklaringar och bakgrundshistoria att jag tyckte Katy var idiotisk som bara föll för hans lögner. Till och med efter att han hade satt henne i livsfarliga situationer o.O
Dessutom var det otroligt dumt av henne att inte berätta något för Daemon, även efter att hon hade fått reda på att Blake verkligen jobbade för DOD. Bara för att det skulle betyda att han hade rätt och hennes stolthet skulle försvinna, det var så jag uppfattade det i alla fall. Allt det där med att hon inte ville ge honom mer börda låter ju bara som en massa bortförklaringar.
Den enda anledningen till att jag förlåter henne är för att hon hade sådana skuldkänslor efteråt och hon växte som karaktär. Det var det som var bra med hela situationen. De ska göra misstag och lära sig ifrån dem. Det är det mina damer och herrar som kallas för karaktärsutveckling, vilket jag alltid söker efter. Speciellt i en serie :)
Bästa del: Det absolut sista i slutet.
Bokens första mening: Ten seconds passed between when Daemon Black took his seat and when he poked me under my shoulder blade with his trusty pen.
Bokens sista mening: ...for the better and for the worse.
9/10
Dagens Citat
Upset tummy or not, there was no way I could refuse that. "Sure."
His lips tipped up one side and he leaned toward me, his mouth inches from mine. "Come and get it."
Come and get...? Daemon placed half the cookie between those full, totally kissable lips.
Oh, holy alien babies everywhere..
- Katy & Daemon, Onyx
Top 5 Wednesday #1
Jag har velat börja med några nya kategorier nu ett tag, så att jag kan hålla bloggen uppdaterad med mer än bara recensioner och liknande. Jag har funderat och planerat en del och nu är ialla fall en kategori klar.
Så då får jag väl lov att presentera min nya kategori: Top 5 Wednesday
Jag tror ni förstår ungefär vad det betyder redan efter att bara ha läst titeln. Jag ska då varje onsdag lägga ut en topp fem över någonting inom bokvärlden. Detta har redan gjorts en sådär hundra gånger förrut på andra bokbloggar men jag har alltid gillat de inläggen och tyckte att det vore kul att kunna göra det själv. Så jag ska helt enkelt ta att börja, och veckans tema är det klassiska (de får man ta och avklara först ;) )
Jag tror ni förstår ungefär vad det betyder redan efter att bara ha läst titeln. Jag ska då varje onsdag lägga ut en topp fem över någonting inom bokvärlden. Detta har redan gjorts en sådär hundra gånger förrut på andra bokbloggar men jag har alltid gillat de inläggen och tyckte att det vore kul att kunna göra det själv. Så jag ska helt enkelt ta att börja, och veckans tema är det klassiska (de får man ta och avklara först ;) )
5. Katy Swartz - Lux
Med sin väldigt underhållande och sarkastiska berättarröst har den här boknördiga karaktären fått mig att tycka om henne väldigt mycket. Bara de orden egentligen behövs för att beskriva varför jag tycker om henne. Det är alltid roligt att vara i hennes huvud och se saker från hennes perspektiv, då hon ofta lyckas får mig att le eller skratta. Dessutom tycker jag om att hon alltid har snabba och smarta repliker till Daemon's kaxiga komentarer.
Nämnde jag att hon även älskar böcker och är en bokbloggerska? :)
4. Liesel Meminger - Boktjuven (eng: The Book Thief)
Den här söta och underbara flickan gick igenom ett rent helvete och växte upp till att bli en väldigt stark person. Hon är dessutom nyfiken, envis och omtänksam, samtidigt som hon även är en stor boknörd. Jag kunde känna igen mig i Liesel's tankar och handlingar så mycket vid en hel del tillfällen att jag kände att jag verkligen kunde förstå henne. Det var förmodligen en utav anledningarna till varför boken berörde mig så mycketsom den gjorde.
3. Katniss Everdeen - Hunger Games
En riktig överlevnads tjej som gör allt för sin syster.
This girl is on fireeeee! She's walking on fireeee!
Haha, en sådan kämpe kan man ju bara inte låta bli att älska. Den kvinnliga hjälten.
Samtidigt så är den här tjejen allt ifrån perfekt. Katniss har gått igenom så mycket i sin barndom med faderns död och annat att hon har krypit in i sig själv ganska mycket och har svårt för att öppna upp sig för andra. Dessutom har hon problem med att kommunicera med andra och vet inte riktigt hur hon ska agera. Okej det där beskrevs lite fel, nu låter det nästan som att hon har någon sort utav autism. Men ni som har läst böckerna (och jag hoppas verkligen att ni har gjort det) förstår vad jag menar. Katniss är ju en väldigt komplicerad person, och kanske är det just det jag gillar så mycket med henne också. Hon är inte perfekt, hon är trovärdig.
This girl is on fireeeee! She's walking on fireeee!
Haha, en sådan kämpe kan man ju bara inte låta bli att älska. Den kvinnliga hjälten.
Samtidigt så är den här tjejen allt ifrån perfekt. Katniss har gått igenom så mycket i sin barndom med faderns död och annat att hon har krypit in i sig själv ganska mycket och har svårt för att öppna upp sig för andra. Dessutom har hon problem med att kommunicera med andra och vet inte riktigt hur hon ska agera. Okej det där beskrevs lite fel, nu låter det nästan som att hon har någon sort utav autism. Men ni som har läst böckerna (och jag hoppas verkligen att ni har gjort det) förstår vad jag menar. Katniss är ju en väldigt komplicerad person, och kanske är det just det jag gillar så mycket med henne också. Hon är inte perfekt, hon är trovärdig.
2. Sophie Mercer - Hex Hall
Har man någonsin tråkigt när man läser från den här tjejens perspektiv? Sophie Mercer är nästan alltid positiv och lyckas få alla andra på gott humör, vilket även inkluderar läsarna. Hon har alltid skarpa svar och sarkatiska komentarer att leverera med och håller sig inte undan ifrån en konflikt. Här är tjejen med klor.
1. Rosemarie "Rose" Hathaway - Vampire Academy
I toppen har vi min all-tid favorit och som förmodligen alltid kommer att stanna kvar där. Hennes namn är Rose och är den mest badass tjejen jag någonsin läst om. Hon är den personen som inte behöver vänta på att en kille ska rädda henne, det kan hon lätt göra själv. Hon vet hur man slåss, det har hon tränats för i hela sitt liv.
Rose har även en helt underbar berättarröst och lik Sophie Mercer har hon alltid vassa svar på tungan och kan få en till att skratta ofta utan att vara för jobbig.
Däremot så är det inte bara därför som hon har fått den här platsen, utan också eftersom att hon mitt ibland allt även är lojal, beskyddande och vill så mycket. Hon älskar sina vänner och sin man och är beredd att offra vad som helst för dem. Detta är något som bevisas om och om igen genom hela serien, eftersom att under all den där kaxigheten är hon fortfarande bara en människa (eller ja, halvmänniska) och har känslor. Hon är lika ömtålig som alla andra.
Pretties (Scott Westerfeld)
(OBS! Har du inte läst första boken i serien så bör du inte läsa denna recension, kan innehålla små men likväl stora spoilers)
Titel: Pretties
Författare: Scott Westerfeld
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2011
Bokförlag: Simon Pulse
Antal sidor: 348
Översättare: -
Serie: Uglies #2 (Föregångare: Uglies. Uppföljare: Specials, Extras.)
In Tally's world, your 16th birthday brings an operation that turns you from a repellant Ugly into a stunningly attractive Pretty, and catapults you into a high-tech paradise where your only job is having a really good time. Just before her birthday, Tally discovered that turning Pretty comes with a terrible price. She vowed to accept the operation, but with the understanding that her friends on the outside would rescue her, and let her be the guinea pig for the experimental and highly dangerous cure they're developing.
But in the second book of the Uglies series, Tally's Pretty. And everything's changed. The new, Pretty Tally is totally happy right where she is. She doesn't think she needs any kind of cure at all. When someone from her Ugly life shows up with a message, Tally has a hard time listening. Did she really promise to give all this up? Is she bound by a promise she made when she was a different person? If there is anything left of the old Tally, how will she fight her way out to keep her word and help her friends?
Min åsikt:
Pretties följer ganska mycket i Uglies fotspår tycker jag. Jag tyckte ungefär lika mycket om Uglies som Pretties och inte mycket i mitt tycke har förändrats, så det här kommer nog inte bli någon lång recension.
I Pretties så möter vi återigen Tally, som nu är skitsnygg och hjärntvättad, och som försöker klura ut den hemska sanningen om deras samhälle. Till hennes hjälp finns Zane som är en ny karaktär man får träffa i den här boken, och ska jag vara ärlig så är han nog den enda karaktären jag verkligen gillade och brydde mig om. Tally var helt okej, men precis som i Uglies märker jag halvvägs att jag börjar tröttna på henne. Hon känns liksom så platt och jag tycker inte alls att hon har förändrats sedan förra boken. Jag skulle inte direkt bry mig mer eller mindre ifall hon dog (okej, det där låter hemskt men ni förstå vad jag menar).
Karaktärerna och speciellt hvudpersonerna (samt deras berättarröster) är nog det jag tycker är viktigast i en bok och när en bok är medelmåttig på just den punkten så har jag tyvärr ett stort problem. Jag säger inte att jag ogillade Tally, jag var bara ointresserad. Sedan fanns det dock Zane som gottgjorde det lite.
Handlingen och farten var dock något som jag verkligen tyckte om. Början är ganska seg, men för mig gjorde det ingenting då jag ändå bara ville se mer av Pretty town. Det var intressant att äntligen få en inblick på människorna där och förstå systemet bättre. Jag gillade även de små tvistarna som Westerfeld har vävt in i handlingen, vissa som man inte alls hade väntat sig.
När jag hade läst ungefär halva boken så steg dock spänningen och var sedan sjukt spännande ända fram till slutet. Jag vände blad hela tiden och tiden flög förbi utan att jag märkte något. Tur var det väl att jag läste ut den på en dag då jag inte hade någonting annat planerat.
Så det var det. Gillade Pretties, men önskar dock att någon lite mer intressant hade kunnat vara huvudperson istället, i så fall hade jag nog älskat boken. Tänker dock inte låta det stoppa mig från att läsa fortsättningen, för att den slutade väldigt spännande och jag vill se hur allt slutar. Och för en gångs skull är jag även lite nyfiken på hur det blir med triangeldramat nu när jag är helt på Zane's sida.
En stark 7/10
Månadssammanfattning: Juni 2013
Juni:
Lästa:
Switched - Amanda Hocking
Every day - David Levithan
Pretties - Scott Westerfeld
Shades of Earth - Beth Revis
Onyx - Jennifer L. Armentrout
Älskar - Hatar - Jenny Downham
I heart you, you haunt me - Lisa Schroender
Antal lästa detta året: 34
Svenska: 1
Engelska: 6
Omläsningar: -
Kvinnliga författare: 5
Svenska: 1
Engelska: 6
Omläsningar: -
Kvinnliga författare: 5
Manliga författare: 2
Bästa bok: Shades of Earth utan tvekan :)
En bok jag inte rekommenderar: Den här punkten känns ibland lite onödig då jag inte ofta ogillar böcker starkt. Men får säga att jag inte var riktigt nöjd med varken Pretties eller Älskar - Hatar. De var fortfarande bra, men jag hade förväntat mig mycket mer tyvärr.
Recensioner: Äntligen börjar det här gå bra. Har börjat planera och skriva mina recensioner på ett annat sätt och än så länge har det fungerat bra. Har bara fyra kvar att skriva av alla som jag har läst detta året och det känns helt underbart :)
Sammanfattning: Jag är faktiskt väldigt nöjd med den här månaden. Den första som har gått riktigt bra den senaste tiden. Bloggen har varit mycket mer uppdaterad, recensionerna har flytit på, antal lästa böcker började öka och det känns bra.
Planeringar för nästa månad: Nu i juli hade jag tänkt att ha ett sommartema. Har några sommar good-feel böcker i bokhyllan som jag har sparat just till sommaren och äntligen ska få ta tag i. Jag har bland annat planerat att läsa Mitt perfekt liv och Mycket mer än så av Sarah Dessen, Catching Jordan av Miranda Kenneally och Sommaren jag blev vacker av Jenny Han. Det är några som det känns som att nästan alla andra har läst vid det här laget.
Denna månaden har jag även bestämt mig för att äntligen läsa Korsad av Ally Condie efter att ha lånat och lämnat tillbaka den några gånger. Ska även försöka hinna med att läsa Hades av Josephine Angelini.
