Nu har jag äntligen blivit klar med min Catching Fire filmrecension. Blev lite lång, men det är så svårt när man helst vill prata om vartenda detalj. Lyckades begränsa mig lite dock! Och justde: HAR DU INTE SETT CATCHING FIRE FILMEN SÅ BÖR DU INTE LÄSA DEN HÄR RECENSIONEN, DET FINNS EN HEL DEL SPOILERS!
Titel: The Hunger Games: Catching Fire
Regissör: Francis Lawrence
Författare till boken filmen är baserad på: Suzanne Collins
Utgivningsår: 2013
Skådespelare: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Elisabeth Banks, Donald Sutherland, Woody Harelsson, Sam Claflin, Jena Melone, Philip Seymour Hoffman
Längd: 146 min
Serie: The Hunger Games #2
Catching Fire är min favoritdel i den underbara triologin Hungerspelen, skriven (som ni förmodligen känner till väl) av Suzanne Collins, jag har gillat alla Francis Lawrence tidigare verk, castet är ett helt fantastiskt gäng fyllda med en massa talangfulla skådespelare och än så länge hade jag älskat allt som visats från filmen. Man kan ju minst sagt säga att mina förväntningar var skyhöga. Och då gick jag, med all den här förväntansfulla spänningen som byggts upp på det här ett och ett halvt året med mig, in på Royal i Malmö kl. 18.00 för att se denna filmen för första gången. Efteråt kom jag gående ut på skakiga ben i chocktillstånd, men jag kan säga att jag aldrig någonsin har lämnat en biosal med ett sådant stort leende på läpparna. Så nöjd och överlycklig var jag.
Jag behöver egentligen bara några få ord för att beskirva Catching Fire filmadaptionen. JAG. ÄLSKAR. CATCHING. FIRE.
Den var så bra att när jag väl satte mig ner för att skriva ner punkter på de positiva och negativa delarna med filmen (vilket jag alltid gör innan jag skriver en recension) och jag kom till det negativa var mitt huvud helt tomt. Jag kunde inte komma på något att skriva. Självlart så kom jag dock på lite mer senare då mitt huvud började klarna (filmadaptioner är aldrig helt lika boken, det går inte), men tro mig när jag säger detta: den är så nära som den kan komma. Alla viktiga delar var med och var det något som fattades kom man inte på det förrän efteråt, filmen gick i bokens spår så bra. Jag antar att det enda som jag var lite besviken över att de inte tog med var takscenen mellan Katniss och Peeta natten innan de 75:e hungerspelen. Men det var i stort sätt det enda, och det säger ju en hel del.
Om man ska jämföra den här med första filmen så är den minst hundra gånger bättre. Jag gillar såklart fortfarande The Hunger Games men Catching Fire var både mer intensivare, spännande, större och mäktigare än sin föregångare. Allting kändes så mycker mer, hela filmen var mer! Vet inte ifall detta var mest för att CF är min favoritbok, eller ifall det var filmen som gjorde det helt själv.
Det fanns två stora saker jag jag hade stört mig något otroligt på i The Hunger Games. Dessa var: den skakiga kameran (det förstörde en del för mig) och att hela slutet var ändrat och påskyndat. I Catching Fire fanns det ingen skakig kamera (HALLELUJA. HALLELUJA, HALLELUJA) och slutet var precis som i boken. Det var faktiskt till och med en utav mina favoritscener.
Ska man sedan gå över till skådesplarna så är jag helt "speechless". De var så sjukt, fantastiskt, underbart awesome. Jennifer klev upp i rollen som Katniss återigen och i den här filmen visar hon en mycket mer känsloladdad sida än vad hon gjorde i första filmen. Och wow, vad bra hon lyckades med det! Här visar den här kvinnan återigen varför hon förtjänade sin oscar och varför hon borde få hundra till. En annan sak jag verkligen älskar med henne är att hon inte försöker att gråta och bryta ner och se vacker ut samtidigt, som många andra kvinnliga skåespelare gör. Hennes sätt är mycket mer realistiskt och mycket mer berörande. Det var länge sedan jag kände så mycket för en karaktär på en filmrulle.
Ett extra plus måste jag också ge till Josh för hans underbara insatts som Peeta. Han har varit skådespelare ända sedan han var väldigt liten och som ung älskade jag hans filmer och var ett stort fan redan då. När jag sedan för mer än två år sedan fick reda på att han skulle spela Peeta var jag överlycklig. Han spelade karaktären väldigt bra i Hungerspelen, vilket jag redan hade väntat mig. I Catching Fire har han dock verkligen utvecklats och blivit en helt otrolig skådespelare. Han visade så många andra sidor utav Peeta i den här filmen och älskade hans lite mer sarkastiska ton. Men, och jag vet inte ifall ni lade märke till det också, de småscenerna med Peeta efter att de till exempel fått reda på att de skulle gå ut på arenan igen och man fick se Josh's ansikte i några sekunder eller hans reaktion efter allt som hände i distrikt 11. Där bevisade han verkligen vilken bra skådespelare han är. Kan nu inte vänta till Mockingjay då man verkligen kommer att få se honom spela en mycket tuffare roll av Peeta (även ifall jag är ganska säker på att tårarna kommer att rinna ett antal gånger).
De nya castmedlemmarna är också helt fantastiska. Älskar Jena och Sam's insattser som Johanna och Finnick. De var så spot-on, och precis vad jag hade föreställt mig. Alla övriga skpespelare gjorde också ett jätte bra jobb, men för att den här recensionen inte ska bli 2 mil lång så får jag nog hålla mig tillbaka lite.
Måste också tillägga att CGI var helt otrolig (inte så konstigt, med tanken på att budgeten var dubbelt så stor som förra filmen). Allting i arenan såg så verkligt ut och vyn var verkligen vacker. Att se den på den stora skärmen gör ju såklart känslan bara större.
Nu ska jag inte dra ut så mycket mer på den här recensionen. Men tänkte bara lista upp mina favoritscener också. Uppenbarligen så var hela filmen helt underbar, men tänkte ta upp de delarna som var extra speciella för mig.
- Distrikt 11. Så berörande och så sorgligt. Att se Rue's familj stå där, kombinerat med Peeta's och Katniss tal kryddat med den gamla mannen som blev skjuten blev bara droppen för mig. Några tårar slapp ut och rann nerför mina kinder. Märkte även att min syrra och kusin grät och mina vänner blev tårögda.
- Överste Thread. Hela delen från när Thread kom, till när Gale blev piskad var så brutal och intensiv. Jag satt spänd i stolen och bet nervöst på mina naglar genom scenerna, även ifall jag redan visste hur det skulle gå. Var inte i heller beredd på att Thread skulle bli spelad utav en sådan bra skådespelare, för han var riktigt skrämmande.
Måste också tillägga att jag älskade den lilla delen när Haymitch hällde i lite sprit i sitt kaffe under behandlingen av Gale.
- Slåttern. En så sorgsen och bra scen. Älskar verkligen hur man får se Effie mjukna upp lite och försöka hålla inne gråten samtidigt som hon bara försöker att spela sitt gamla vanliga själv.
- Hisscenen. Japp, den här scenen var då introdutionen till karaktären Johanna. Och visst var det en stor sådan, man glömmer inte henne i första hand efter det. Tyckte scenen var så bra och ansiktsuttrycken på Katniss, Peeta och Haymitch var ju bara "priceless". Den var bättre gjord i filmen än i boken enligt mitt tycke.
- Katniss ser målningen av Rue och "hänger" Seneca Crane. Oj vad jag älskade den scenen. Katniss står upp mot spelledarna och går därifrån med ett komiskt leende på läpparna. Plutarch's min är ju bara bäst också.
- Cinna's död. Brutal och hemsk var vad den här scenen var. Hade i för sig väntat mig det, men var tydligen inte förbered nog. Tårarna rann återigen och Jennifer Lawrence insatts i den här scenen var ju bara helt otrolig.
- CPR scenen. Detta var tillfället då alla insåg att Katniss faktiskt älskar Peeta, det bevisas när man även senare får se Snow's och Finnick's reaktioner. Jag älskade den scenen, tyckte att den var så fin och hjärtskärande.
- Jabberjays. Bättre än vad jag hade föreställt mig. Sam's och Jennifer's insattser var helt otroliga.
- Strandscenen mellan Peeniss (Peeta & Katniss). Var man inte säker innan blev man det definitivt nu. Katniss har fallit för Peeta. Det här var en utav mina favoritscener i boken och minst lika bra var den i filmen. Tycker att Josh och Jennifer har jättebra kemi.
- "See you at midnight". Den här scenen var kanske inte så märkvärdig för de som inte läst boken. Men för oss andra var det tydligt. Det här var sista gången man fick se normala Peeta och de utdrgna och långa blickarna de gav varandra innan de gick iväg gav mig mer än nog tid åt att fylla ögonen med tårar igen.
- Slutet. Det här var definitivt ett storslaget slut med en stor cliffhanger. Tycker lite synd om de som inte läst böckerna, för att det är en väldigt jobbig cliffhanger. Men allt efter att Katniss har skickat iväg pilen till när de zoomar in på Katniss ansikte var så episkt och bra gjort. Awesome!
Det är ganska uppenbart vilket betyg den här filmen kommer att få:
Jag är väl medveten om att jag inte har skrivit ett enda inlägg på över 2 månader och att jag i stort sätt har varit knäpptyst sedan dess, och jag ber om ursäkt för det. Jag har tagit en massa pauser förut, men det här måste nog vara det längsta, helt utan förvarningar dessutom. Känner mig lite dum.
Anledning? Sanningen är den att jag egentligen inte har någon stor anledning till varför. Visst kan jag skylla på skolan, för det är delvis sant, jag har extremt mycket just nu och känner mig ganska stressad näst intill hela tiden. Men egentligen är det inte sant. För jag har haft tid, man får alltid det någon gång. Problemet är väl bara att jag inte har haft någon lust att logga in på min blogg lite. Samma sak går även för läsningen tyvärr. Ska nämlingen snart lägga upp två månadssammanfattningar och dem är jag inte så stolt över. Tror de kan vara de värsta på två år. Så ja, intresset har verkligen inte varit där. Varje gång jag har faktiskt fått tid över så gör jag alltid något annat i stället.
Jag tänker inte komma med mitt gamla och säga att jag tänker förbättra mig och lägga ut ett inlägg varje dag, för det kommer förmodligen inte att hända så som det ser ut just nu. Visst tänker jag inte gå tillbaka till att vara tyst i två månader men jag tror bara att jag behöver ta det lite lugnt. Gå i långsam takt. Så vad jag tänker göra är helt enkelt att låta bloggen långsamt vakna till liv igen. Så jag hoppas att ni kan förstå det, och förlåt återigen för att jag bara försvann så! <3
Men över till något roligare. Måste bara få dela med mig utav den här otroliga lyckan:
Yes I love it and yes I am super exited!
Det här är helt sjukt. Jag ska äntligen få se en utav mina absolut favorit böcker någonsin bli till film, utav ett sånt underbart crew och cast. För Catching Fire är min favoritbok i serien och innehåller några otroliga stunder. Älskar verkligen den boken och vill så gärna att filmen ska vara bra. Jag vet att man inte ska ha så höga förväntningar på filmateriseringar, men jag kan inte låta bli då jag har älskat EXAKT ALLT som har kommit ut kring den här filmen än så länge. De har träffat mitt i prick och ska jag vara ärlig så tror jag att CF kommer att vara bättre än HG, som jag också tyckte om men även blev lite besviken på. Jag menar allting talar ju till det: en dubbelt så stor budget, nya underbara castmedlemmar (missförstå mig inte, jag älskade de gamla också!), en stilla kamera o.s.v.
På onsdagen så ska jag se den med min syrra och min kusin. Helgen därefter ska jag även se den med två vänner, så det ska definitivt bli kul. Det känns så bra, bara 5 dagar kvar :)
Btw; ifall någon utav er också ska se CF på premiärdagen kl: 18.00 på Royal så säg till!
Vampire Academy: Blood Sisters premiär 1 juni i Sverige!?
Igår när jag besökte sf's hemsida och kollade på listan med kommande filmer så blev jag väldigt orolig. Där står det nämligen att VA:BS ska ha premiär den 1 juni här, medan den fortfarande har premiär den 14 februari i resten utav världen. För mig är det här helt absurt. No freaking way att jag kommer att vänta 4 månader till, när det är en sådan film som jag har längtat väldigt mycket efter. Hade det varit någon vecka senare hade det varit helt okej, jag hade tll och med kunnat överleva ifall det var en månad men fyra? -.-
Jag läste dessutom på imdb att VA's premiärdatum är väldgit utspritt och har olika datum runt om i världen, värst är det för Spanien som måste vänta ända till 30 augusti. Just detta är inte alls bra för filmens 'box office' då den måste få in en hel del pengar ifall vi ska få några uppföljare.
Dessutom så står det fortfarande på imdb's sida att den har premiär 14 februari i Sverige. Förvirrande.
Jag hoppas som många andra att det bara har blivit något missförstånd och att de har skrivit fel, eller att de kommer att ändra det senare. Hur som helst så skickade jag faktiskt iväg ett email igår till sf där jag frågade om anledningen till detta och ifall det skulle kunna komma att ändras i framtiden. Än har jag inte fått något svar men jag tänker definitivt lägga upp det här på bloggen när jag får det :)
Nu ska jag bara hålla tummarna och hoppas, hoppas, hoppas!
(Och tänkte bara tillägga att inom de kommande timmarna kommer det äntligen att dyka upp en City of bones film recension)
Jag har efter en vecka idag kommit hem från min lilla resa till Mallorca. Har haft det helt underbart och det är så skönt att bara få koppla av ibland. Det har definitivt varit en riktig solsemester och jag har solat en hel del, känner knappt igen mig själv ;)
Och nej, det blev ingen uppdatering under resan. Tydligen så var det så att man fick betala för wi-fi på hotellet, men det var ganska dyrt. Sedan hade de i för sig datorer nere i lobbyn men det kostade 2 euro för bara 12 minuter o.O Men nu ska min Top 5 Wednesday börja som vanligt igen, och uppdateringen är som den är. Börjar skolan imorgon också så det kommer säkert att gå upp och ner, men jag ska göra så gott som jag kan. De första 2 veckorna brukar faktiskt vara ganska lugna.
Under resan fick jag dock mycket tid till att läsa. Läste ut Vampire Academy och Frostbite graphic novel (som min kusin hade med sig, jag äger inte dem och inte heller finns de på mitt bibliotek) på dit och hemresan. Läste även tredje Furnace boken och Animal Farm under tiden jag var där. Är ganska nöjd, men måste fokusera mer på klassikerna nu :)
Jag fick också en väldigt trevlig överraskning när jag kom hem, nämligen de första officiella bilderna från Vampire Academy: Blood Sisters, och inte nog med det hittade jag även en liten teaser trailer. Såg även de första stillsen från Boktjuven. Typiskt att allt spännande ska börja hända när jag är borta :p
Hur som helst så har jag sett trailern idag och var taggad som bara den.
Först blev jag ganska besviken, men efter att ha sett den några gånger började jag faktiskt tycka om den mer och mer. Kände igen en hel del scener från boken och jag bara älskar skådespelarna.
Man får ju också tänka på att de slutade filma för bara några veckor sedan och har haft en väldigt kort tid på sig att klippa ihop detta. Hoppas på en längre trailer sen där allting blir mer förklarat och tydligt om deras Moroi, Dhampir, Strigoi värld. För att det är en hel del som gör att den skiljer sig från andra vampyrberättelser.
Det jag är mest orolig fö ärr att folk som inte läst boken ska se teasern och direkt tänka "åh nej, inte ännu en tonårs ångest vampyrfilm" och sen aldrig vilja veta något mer om den. För Vampire Academy behöver bli en stor succé, annars kan vi glömma uppföljarna. Jag vill inte att det ska sluta som Beautiful Creatures.
Om det är några som känner sig lite skeptiska mot filmen på grund av trailern, precis som jag gjorde, så borde ni läsa det här inlägget. Det är en väldigt bra intervju där Richelle Mead pratar om trailern och reder ut en del saker. Det fick åtminstonde mig att slappna av lite :)
Jag har två saker att berätta lite snabbt, för att jag har bråttom.
Det första är att jag igår gick till entre i Malmö med en av mina kompisar och bland annat hämtade ut våra reservationer till City of Bones den 23 augusti! *happydance* :DDDDD
Det ska bli så extremt kul och jag är laddad som bara den. Allt som jag har fått se utav filmen än så länge totalälskar jag och tror verkligen att det här kommer att bli något bra. Visst har de ändrat några händelser, men ibland kan det även vara bra. För vissa saker passar bättre på film medan andra passar bättre i en bok.
Var också beredd på att jag kommer att skriva en lång och spoilande recension om filmen någon dag efter! Ska ni också se CoB?
Andra saken jag har att berätta är att om ungefär en kvart åker jag till flyplatsen och sätter mig på ett plan med slutdestination Mallorca. Där ska jag befinna mig i en vecka och två dagar efter att jag kommer hem börjar skolan. Sista året på grundskolan, snacka om att tiden har gått snabbt. Jag måste faktiskt säga att jag har mycket ångest för att börja nian och vet att det kommer att bli ett tufft år, men jag är inte den som backar för en utmaning ;) Hur som helst så ska det bli väldigt kul att åka iväg och bara koppla av. Nu är det dessutom väldigt fint väder där nere så det ska bli extremt kul. Det är bara till att säga bye bye Sverige <3
Jag har tyvärr inte haft tid att tidsinställa några inlägg, men tror att jag kanske kommer få möjlighet och tid till att fixa lite därnere. Så tro inte att ni blir av med mig :p
Har stannat uppe tills nu klockan ett på natten för att vara bland dem första som såg den. När jag skriver detta inlägget publicerades den för mindre än en kvart sedan. Ni kan tyvärr inte se den direkt här på bloggen men klicka HÄR och ni kan se den hela 2.33 min långa trailern.
Och vad tyckte jag då? Vet inte riktigt. Har fortfarande inte riktigt hunnit smälta att jag nyss såg den för första gången, men wow, epik var den verkligen. Börjar dessutom gilla Jamie som Jace mer och mer nu, samma gäller för Alec. Och jag är mer peppad än någonsin för filmen, sedan så kommer jag ihåg att det är mer än fyra månader kvar tills dess och humöret sjunker lite, men nu ska jag inte se på det negativa ;)
Så nu får ni ta och ursäkta mig, för att jag ska se trailern några gånger till och sedan ska jag försöka få lite sömn. Goodnight Shadowhunters! :)
The Perks of being a Wallflower - Film/bok recension (Stephen Chbosky)
Titel: The Perks of being a Wallflower
Författare: Stephen Chbosky
Originaltitel: -
Utgivningsår: 1999
Bokförlag: Gallery Books
Antal sidor: 213
Översättning: -
Serie: -
Under sitt första år i high school går Charlie från att iaktta till att delta. Med naiv skärpa beskriver han utvecklingen från ensamhet till vänskap, förälskelse och sexuella irrfärder. Från förträngning till förlamande insikt.
Min åsikt:
Den här boken har tagit folk med storm. Jag har hört så många lovord och hyllningar att det är ganska otroligt. Tror aldrig att jag någonsin har sett en negativ recension på The Perks. Därför var jag lite orolig för att jag inte skulle tycka samma, men som vanligt oroade jag mig i onödan.
The Perks of being a Wallflower är skriven i brevform. Det är brev efter brev man får läsa som vår huvudkaraktär Charlie skriver till någon. Och man får tyvärr aldrig reda på vem den här mystiska "någon" är. Inte för att det gör mig något egentligen, det är ju inte där fokusen ligger, men jag kan förstå varför andra irriterar sig på det. Charlie använder brevskrivandet som ett sätt att prata ut och hantera sina känslor, för att för honom känns det som en tröst att någon annan vet vad han går igenom och som lyssnar utan att kunna döma. Och jag kunde verkligen sympatisera till det, jag kunde verkligen förstå det. Hela brevgrejen är så genialisk och genomtänkt att jag inte kan göra annat än beundra Chbosky för att han tog det steget och gick utanför ramarna.
Charlie, Charlie, Charlie. Ja, du. Vad kan man säga om den här karaktären, som alla andra inte redan har sagt. Han har små psykiska problem och jag tror han lider utav en liten, liten dos autism (min yngsta kusin har det och ibland kunde jag se liknelser) och i bland kunde han bli så missförståd. Han vill verkligen alla väl men ibland blir det bara så fel och jag led verkligen med honom. Ibland ville jag bara sträcka in armarna och krama om honom. Och sedan efter att ha läst slutet, usch. Man förstår verkligen varför Charlie har blivit som han blev och jag tyckte bara så synd om honom. Älskar också hur Chbosky vevade in små ledtrådar genom hela boken som i slutet får en att tänka "ja, såklart. Hur kunde jag inte förstå det då?" och känna sig lite efter.
Det känns som att det här inte kan bli en slutgiltig recension utan att nämna Sam och Patrick också. De två underbara bikaraktärerna. Fattade verkligen tycke för dem båda två och jag ville bara att de skulle vara verkliga så att jag också kunde bli vän med dem. Sam den sympatiska och trevliga och Patrick den lite utflippade och entusiastiska. Lika underbara, bägge två. Och oemotståndliga tillsammans med Charlie.
En stark 9/10
Titel: The perks of being a Wallflower
Regissör: Stephen Chbosky
Författare till boken filmen är baserad på: Stephen Chbosky
Utgivningsår: 2012
Skådespelare: Logan Lerman, Emma Watson, Ezra Miller
Längd: 98 min
Min åsikt:
Jag hade höga förväntningar på filmen och var ganska säker på att den skulle leva upp till dem. Varför? Jo på
grund av den underbara castingen såklart och för att självaste författaren av boken regisserade filmen. Hur kan det då bli fel?
Jag satte mig ner för att se den tillsammans med min syster, samma dag som jag hade läst ut boken. Alltså var minnet utav boken så fräscht som det någonsin skulle kunna vara. När eftertexterna rullade var min första känsla: lycka och besvikelse. Lycka för att de hade lyckats och mycket mer därtill, besvikelse för att det var över. Nu vill jag bara se den om och om igen.
Skådespelarna var ju absolut det bästa. Det finns ingen som hade kunnat spela trion bättre än Logan Lerman, Emma Watson och Ezra Miller, så bra var det. Hur de fångade karaktärernas charm och personlighet är helt sjukt otroligt, och medan jag såg filmen hade jag ingen tvivlan om att de var de rätta Charlie, Sam och Patrick.
En sak som jag var orolig över var hur de skulle lyckas att gestaltera breven och stämningen i boken. Men de lyckades perfekt genom att blanda lite av allt. Lite brevberättande, dialoger, lite mer brevberättande och dialoger igen. Det fungerade förvånandsvärt bra.
En väldigt djup men samtidigt rolig och underbar film, otroligt bra filmaterisering. Både ifall man har läst boken eller bara vill se filmen. Syrran tyckte också om den. Hon sa och jag citerar: "jag älskar Patrick!" :)
Kommer definitivt se den många gånger igen. Det kan ni räkna med ;)
SPOILER DEL! (INNEHÅLLER STORA SPOILERS):
Tyckte det var synd att de inte hade med händelsen med att syrran blev gravid och gjorde abort med Charlie's hjälp. Tyckte att det gestaltade deras relation väldigt fint. Hur han var villig att hjälpa henne på det sättet. Jag är säker på att det hade fått plats i filmen också om de hade velat ha med det, synd och tråkigt.
Däremot tyckte jag att de hade gjort slutet bra med hans moster Helen. Det var mycket lättare att förstå, än vad det var i boken och sjukhus-scenen var så sjukt bra spelad av Logan Lerman. Man tyckte verkligen synd om honom.
9/10
Det här var första gången jag provade på denna sortens film och bok recensionen. Vad tyckte ni? Vill ni se fler av dem? Ska jag korta ner något? Hiss eller diss?
Finally!! Som jag har längtat och suktat. Det är knappt sant hur mycket jag har längtat. Älskar ju den här serien så himla mycket, helt klart en utav mina favorit serier. Ingen tvekan om saken. Men tillbaka till saken: i morse/natt klockan 4.00 så var det premiär för (ja, ni vet det förmodligen redan) City of Bones trailern :DDDDDDDDDD
Här är den äntligen, i sin fantastiska form:
Och ja, vad ska man säga. Den är allt som jag hade väntat mig. Nej, där ljög jag, den är BÄTTRE!! Jag rös flera gånger när jag såg den, älskar action scenerna, älskar verkligen Lilly som Clary och allt, åh! Nu måste jag bara vänta till 23 Augusti, usch det verkar så långt borta, får se ifall jag överlever,
Måste dock bara påpeka att jag fortfarande är väldigt osäker på Jamie som Jace. Alltså han ser bara inte ut alls som jag hade tänkt mig Jace. Jag har sagt att jag tänker ge honom en riktig chans, för att han är en väldigt bra skådespelare, och tänker hålla det. Så det är bara till att hoppas! :)
Nu är jag nyfiken på vad ni tycker. Blir Jamie bra ändå tror ni? Var det något speciellt ni tyckte om eller inte tyckte om? Jag vill veta!
Japp, återigen är det en massa nya karaktärer som har blivit castade inom filmatriseringen utav City of Bones och Catching Fire.
(Klicka på bilderna för att komma till Cassandra Clares hemsida, då hon berättar om skådespelarna)
Om vi börjar med City of Bones så har äntligen den sista huvudkaraktären (för att jag räknar honom delvis som en huvudkaraktär, speciellt med tanken på CoFA och CoLS) Alec Lightwood castats. Och som jag är nöjd; ser precis ut som jag hade föreställt mig honom och vad jag har hört så ska han vara en väldigt bra skådespelare. Välkommna Kevin Zegers:
Madame Dorothea, Luke, Brother Jeremiah och Hodge är de andra karaktärerna som också blivit castade. Måste säga att jag även är nöjd med detta även ifall jag inte har hört så mycket om vissa utav dem. Ser åtminstone ungefär ut som jag har tänkt mig.
CCH Pounder (jippi!) blir Madame Dorothea....
....Jared Harris blir Hodge.....
(Vet inte varför jag inte kan få den i större storlek)
.....Aidan Turner blir Luke.....
.....och sist men inte minst: Stephen R. Hart blir Brother Jeremiah:
Vidare till nästa filmaterisering: Ctaching Fire.
Här har det också castats en massa nya den senaste tiden. Bland annat Johanna Mason, som jag själv var väldigt spänd över! Men inte behövde jag oroa mig. Personen som fick den stora rollen som Johanna är....
.... Jena Malone! Är oerhört nöjd över henne och är helt säker på att hon kommer att göra ett bra jobb. Tycker dessutom hon är väldigt lik den Johanna jag har föreställt mig.
De andra som har castats är Wiress som ska spelas utav Amanda Plummer....
....och Mags ska spelas utav Lyyn Cohen:
Dessutom verkar det som att det är Sam Clafin som har fått rollen som Finnick. Han är definitivt favoriten och enligt många källor är det bekräftat. OBSERVERA att det inte är bekräftat utav just Lionsgate och är därför inte 100% säkert. Här är ändå några bilder:
Wosh, det var alla för den här gången. Finns inte så många kvar att casta nu och de som är kvar är bara bikaraktärer med inga större roller. Jo, väntar fortfarande på castingen av Valentine. Annars är det ingen sådär speciell.
Vad tycker ni? Skulle Sam passa som rollen för Finnick, om han nu får den? Och vad tycker ni om resten utav gänget?
För bara en halvtimme sedan annonserade Cassandra Clare att Magnus Bane och Jocelyn Fray nu har blivit castade. Godfrey Gao, som både är modell och skådespelare, kommer att spela Magnus och Lena Headey kommer att spela Clary's mamma Jocelyn. Wow, detta gillas väldigt mycket utav mig, då till att börja med Godfrey ser bra nära ut hur jag hade förställt mig Magnus (dock med lite längre hår) och hans audition var enligt Cassandra Clare 'awesome'. Så han är jag väldigt nöjd med.
Även Lena känner jag mig väldigt nöjd med då hon är en fantastisk skådespelerska, jag känner igen henne från Game of Thrones. Så ja, jag känner mig väldigt glad just nu, väntar bara spänt på att de ska casta Alec också.
Här är några bilder på Godfrey och Lena:
Från Game of Thrones:
Tänkte också passa på att säga att det går lite dåligt på läsfronten just nu. Ibland läser jag jätte mycket när jag är ledig, ibland knappt alls. Tyvärr är det den andra just nu. Men jag kommer förmodligen att läsa ut Under din hud idag och imorgon ska jag börja på Rör mig inte. Förhoppningsvis ska jag hinna skriva lite recensioner också :). Och nu kom min mamma in med lite glass åt mig, gott gott. Nu ska det ätas och läsas här! Ha en fortsatt trevlig kväll :)
(De flesta vet förmodligen redan om denna informationen, men ville ändå göra ett inlägg om det.)
För att ha stått väldigt stilla på den fronten ett tag så har det äntligen kommit nyheter om tillverkningen utav den andra filmen Catching Fire, baserad på Suzanne Collins triologi The Hunger Games. Och även om Mockingjay, tredje och sista boken:
Lionsgate har då äntligen bekräftat att Mockingjay kommer att splittras i två filmer. Mockingjay del 1 kommer att visas på bio den 21 November 2014 och del 2 kommer att visas den 20 November 2015. Det här är bra nyheter, dock kan jag själv inte låta bli att tycka att det är väldigt lång tid att vänta. Om tre år och några månader kommer alltså sista filmen visas, jag blir yr bara jag tänker på det! :/
Lionsgate har även bekräftat att det kommer att vara Philip Seymour som ska spela Plutarch Heavensbee i Catching Fire. Det här blev jag väldigt glad över då Philip är en väldigt talangfull skådespelare. Är säker på att han kommer att göra bra ifrån sig! :)
Dock kanske han inte riktigt ser ut som jag hade föreställt mig Plutarch men jag kan helt klart vänja mig.
Det har även hänt väldigt mycket på en annan front den senaste tiden. En front som också har stått stilla väldigt länge nu. Men äntligen....
City of Bones, skriven av Cassandra Clare. Den första boken i The Mortal Instruments serien! Det är så spännande att de äntligen har börjat på allvar nu och fler castingar bara poppar in hela tiden. Vi har redan haft våran Clary och Jace klara för ett tag sedan, men nu har även Lily Collins och Jamie Campbell Bower setts hänga tillsammans i Toronto.
Visst ser de gulliga ut tillsammans? Tor de kommer att klara det här gallant. Är dock lite osäker på Jamie, han ser inte riktigt ut som jag hade tänkt mig Jace. Men jag har bestämt mig för att ge honom en chans.
Nu den senaste tiden har de även castat fyra andra karaktärer. Då det är Robert Sheenan som kommer att spela Simon, Jamima West ska spela Isabelle.....
....Kevin Durand och Robert Maillet ska spela Pangborn och Blackwell.
Alla dessa fyra är jag väldigt nöjd över då alla ser ut som jag hade tänkt mig. Är speciellt glad över Robert Sheenan, han verkar vara precis som Simon är. Nördig men samtidigt otroligt cool!
Kan knappt bärga mig till de ska casta resten utav karaktärerna. Speciellt Alec och Magnus!
Tänkte avsluta med en annan Cassandra Clare nyhet. Hennes andra triologi The Infernal Devices's sista bok har äntligen fått ett omslag. Jag tycker personligen att det här är den snyggaste i serien, allt med den är bara så perfekt! Säg hej till Clockwork princess:
Är det bara jag som inte har vetat att de har gjort en film utav Tidsresenärens Hustru? Jag fick inte reda på det förrens idag. Men bättre sent än aldrig ju och jag ska defintivit se den nu inom närmaste framtid. Det här får jag ju absolut inte missa! :) För er som inte har sett trailern, eller filmen överhuvudtaget, så finns trailern här: