Korsad (Ally Condie)

(OBS! Har du inte lästa första boken i denna serien så bör du hålla dig borta från den här recensionen, kan innehålla små men likväl stora spoilers)
 
 
Titel: Korsad
Författare: Ally Condie
Originaltitel: Crossed
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 364
Översättare: Katarina Falk
Serie: Matchad #2 (Föregångare: Matchad (eng Matched). Uppföljare: Reached)
 
Driven av en längtan efter en framtid som av allt att döma är omöjlig beger sig Cassia till de Yttre Provinserna för att hitta Ky, hennes barndomsvän och ungdomskärlek, som Samfundet har deporterat till en säker död vid fronten. Efter ett tröstlöst sökande står det klart att Ky har lyckats fly in i det förrädiska bergsmassivet, och att tankar om uppror och revolution gror i Samfundets utkanter.

I gränslandet mellan det kliniskt rena och det rebelliskt vildvuxna tvingas Cassia ifrågasätta mycket av det hon håller kärt, men även om hon är beredd att offra allt för att återförenas med Ky kan inget hindra Xander från att återigen ändra spelets regler.
 
 
Min åsikt:
Det tog mig väldigt lång tid att få tummarna loss och läsa fortsättningen på Matchad. Jag lånade den ett antal gånger, men fick aldrig tid nog till att läsa ut den och tillslut var jag tvungen att lämna tillbaka den på biblioteket igen. Nu har jag dock äntligen tagit tag i det.
 
Matchad var en medelmåttig bok för mig, för att den tog ett tag att komma in i och även då var den just bara det: medelmåttig. Korsad kände jag dock inte alls att jag kom in i och tänkte ofta på annat under läsningens gång. Dessutom lyckades jag alltid blanda ihop Ky och Cassia's berättarröster. De var alldeles för lika och eftersom att båda var på jakt efter samma sak och var i ungefär samma situation var det inte så svårt direkt. En gång hann jag till och med läsa ett helt kapitel innan jag insåg att det varit den andra karaktärens perspektiv jag hade läst från.
Just därför ser jag det såklart som en dålig sak att Korsad blev uppdelad i två berättarröster istället för att hålla en som det var i första boken. Det gav mig absolut ingenting. Om man bara hade fått läsa ifrån Cassia's perspektiv så tror jag definitivt att boken hade blivit mer spännande för att då skulle man själv som läsare inte veta vart Ky varit någonstans. Nu blev det istället tråkigt att läsa om hur de båda två gick runt i cirklar runt varandra.
 
En annan bidragande faktor till den tråkiga handlingen var att boken för det mesta utspelade sig i ödemarken, där karaktärerna vandrade omkring. En ödemark måste nog vara den mest tråkigaste miljön man kan tänka sig i en bok. Allting blir så enformigt och varje dag var densamma för karaktärerna. De vaknade, letade efter kartor och värdefulla föremål, vandrade omkring, letade efter varandra, letade efter motståndarna, vandrade, sov. Typ så ungefär. Handlingen blir då utdragen och upprepande, speciellt när man redan vet var båda två befann sig. Inget som jag tycker om, med andra ord.
 
Det var inte förrän i slutet som spänningen började ta fart och tyckte om cliffhangern mycket. Däremot så är jag nu väldigt rädd för att den tredje och sista boken ska gå ut på ungefär samma sak som Korsad på grund av just det slutet. Men får hoppas att författaren är smart nog att ta en annan vändning så att serien kan få en bra avslutning.
 
Jag älskar dock Ally Condie's skrivsätt. Det är lätt men har samtidigt en liten poetisk känsla i sig som gör att man bara hänger med och förundras om och om igen. Trotts den sega handlingen så var det ändå svårt att sluta läsa då språket höll mig fast. Sedan så tog det dock längre tid innan jag fick lust att ta upp boken igen, men det är en helt annan historia.
 
Måste nämna något annat bra också så får säga att jag tyckte om bikaraktärerna en hel del. India och den lilla pojken vars namn jag har glömt är defintivt nya favoriter för mig :)
 
Matchad var bra. Korsad var okej. Så i tredje boken hoppas jag på något väldigt speciellt och ett bra slut på Ky och Cassia's berättelse. Ska också se till att jag inte väntar för länge med att läsa fortsättningen som jag gjorde med Korsad.
 
Bästa del: Slutet
 
5/10
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0