bokmalen

Titel: Perfect Chemistry

Författare: Simone Elkeles

Utgivningsår: 2009

Bokförlag: Walker & Company

Antal sidor: 357

Serie: Perfect Chemistry triologin. (Uppföljare: Rules of Attraction, Chain Reaction)

 

 

At Fairfield High, everyone knows that south siders and north siders aren’t exactly compatible elements. So when cheerleader Brittany Ellis and gang member Alex Fuentes are forced to be lab partners, the results are bound to be explosive. 

Neither teen is prepared for the most surprising chemical reaction of all – love. Can they break through the stereotypes and misconceptions that threaten to keep them apart?

---

 

 

Många har hyllat denna boken och flera stycken har sagt åt mig att läsa den för att den är såååååå romantisk. Dock så har det även varit dem som varnat mig för att den skulle vara väldigt cheezy och förutsägbar. Och ja, det var den men i det här fallet så tycker jag nästan inte att det gör något.

 

Jag tyckte om både Alex and Brittany's berättarröster. De var tydliga, personliga och ibland ganska underhållande, samtidigt som det var lätt att skilja på dem.  Vilket är tur eftersom boken är skriven från bådas perspektiv då det oftast var vart annat kapitel Brittany and vart annat Alex.

Det är omöjligt att välja en favorit mellan dem eftersom de kändes ganska jämnlika, och var lika bra skapade båda två. De hade båda två stora problem hemma och de var båda ganska trasiga på insidan. Men det är också det som gör att de passar så bra ihop. Två trasiga själar blir en hel. Ja, det är cheezy, det är förutsägbart men jag föll för det ändå på något sätt. Sedan så är det inte så att det är kärlek vid första ögonkastet i heller, vilket jag uppskattar, utan det var snarare avsky. Sedan utvecklades det långsamt till något annat. Realistiskt och välutvecklat!

Jag måste däremot säga att jag blev lite irriterade på Alex efter halva boken. Allt snack om att han inte kan förändras, gå på college och att han aldrig kommer att kunna vara en utav "the good guys" är ju bara skitsnack och undanflykter.

 

Jag älskade även de roliga dialogerna och tycker att det är kul att Aex pratar lite spanska då och då. Speciellt eftersom jag själv läser spanska i skolan och det är kul att se hur mycket man egentligen förstår.

 

Eftersom boken var väldigt förutsägbar så kan man inte direkt säga att den var spännande. Men jag gillade att Elkeles hade blandat in Alex's gängproblem så pass mycket i historien som det var, för det gjorde att boken blev en aning mer episk och man kunde ta en paus från kärleksdramat.

 

Allt som allt en väldigt lättsmält och bra bok för alla romantiker därute.

 

 

Bokens första mening: Everyone knows I'm perfect.

Bokens sista mening: "And for those who wants to start any trouble, I have a zero tolerance policy..."