Day 3 & 4 (30 Days of Books)
Day 3: Book that makes you laugh out loud
Jadu, det finns en massa men om jag ska göra det här relativt kort så får jag säga att Sophie Kinsella's böcker alltid bjuder mig på en massa skratt och underhållning. Jag förstår inte hur hon kan få sina karaktärer så klumpiga och roliga utan att de blir irriterande.
Hennes shopaholic-serie skulle jag väl säga är den som är mest känd, men trotts det så får man i heller inte missa hennes andra fristående romaner. För att de är minst lika underhållande och man blir alltd full av skratt. Flickan från tjugotalet är min personliga favorit :)
Skulle rekomendera de till alla som älskar underhållning på högsta nivå med klumpiga men ack så älskvärda karaktärer!
... Day 4: Book that makes you cry
Då kommer vi till den lite mer sorgliga delen, för det finns det gott om också.
Shadow Kiss och Spirit Bound känns ju som ett självklart svar här. Det finns inte ord för att beskriva hur hemskt underbart sorgliga de här två böckerna är. Också två utav mina favoriter i Vampire Academy serien (den sista är ändå lite bättre.) Jag tror att alla som har läst serien kan hålla med mig på den här punkten.
Men innan jag börjar babbla på om hur bra den här serien är så ska jag fortsätta, för det finns även andra böcker som har berört mig väldigt mycket.
En utav dessa är Boktjuven som är skriven utav Markus Zusak och åh, vad sorglig den är. När jag läste de sista sidorna så vart jag helt förstenad, jag kunde varken andas eller röra mig och det vart nätt och jämt som jag tog mig igenom resten utav den kvällen. För att jag brukar aldrig gråta till böcker (någon gång har det väl hänt att en och annan tår har sluppit ut, men inget sådant riktigt stortjut) och så har det alltid varit. Jag blir bara helt stilla och får en väldigt stor klump i magen så att det känns som att hela jag ska explodera. Jag kan ibland till och med börja skaka och bita på mina naglar. Men inga tårar, nästan aldrig.
Däremot kan jag bekräfta att några tårar kom när jag läste Spirit Bound för första gången, men det är nog det enda jag kan komma ihåg.
