Demonglass (Rachel Hawkins)


Titel: Demonglass
Författare:
Rachel Hawkins
Originaltitel:
-
Utgivningsår:
2011

Bokförlag: Hyperion New York

Antal sidor: 359

Översättning: -
Serie:
Hex Hall serien (Andra boken. Första: Hex Hall)

Sophie Mercer thought she was a witch. 
That was the whole reason she was sent to Hex Hall, a reform school for delinquent Prodigium (aka witches, shapeshifters, and fairies). But that was before she discovered the family secret, and that her hot crush, Archer Cross, is an agent for The Eye, a group bent on wiping Prodigium off the face of the earth. 
Turns out, Sophie's a "demon," one of only two in the world--the other being her father. What's worse, she has powers that threaten the lives of everyone she loves. Which is precisely why Sophie decides she must go to London for the Removal, a risky procedure that will either destroy her powers forever -- or kill her. 
But once Sophie arrives she makes a shocking discovery. Her new housemates? They're demons too. Meaning "someone" is raising them in secret with creepy plans to use their powers, and probably not for good. Meanwhile, The Eye is set on hunting Sophie down, and they're using Acher to do it. But it's not like she has feelings for him anymore. Does she?


 

Min åsikt:

Demonglass imponerar och är mycket bättre än vad jag hade väntat mig!

Från min recension på Hex Hall så nämnde jag att boken och handlingen var alldeles för klyschig samt att karaktärerna var alldeles för stereotype'a. Men så är det inte ett dugg i fortsättningen. Visst är boken fortfarande lite klyschig men i stället för att vara något som jag ogillar så har det vänt sig till något jag tycker om i stället.

Den hör boken tar oss utanför Hex Hall's grindar och för oss i stället till London, i ett mäktigt och stort gammalt hus som 'the Council' betraktar som sitt hem. Och det är en väldigt trevlig miljö bytning, i stället för oändliga klassrum blir det en massa mystiska rum och korridorer att utsöka. Framförallt magi, som är väldigt roligt att läsa om.

Karaktärerna tar ett stort steg i Demonglass och gillade jag dem innan, så älskar jag dem nu. Sophie's berättarröst är helt underbar och jag älskar hur sarkastisk hon alltid är och att hon alltid har något perfekt svar på tungan. Archer är en annan växande karaktär och hans och Sophie's förhållande är också underbart friskt och underhållande.

Cal gillar jag också som omväxling men jag gillar inte ett dugg att han nu har blivit inblandad i kärleksdramat. Åh, det tog en vändning som jag inte alls gillade.

Nya karaktärer presenterades också och de är lätta att snabbt börja tycka om, trotts att de är rätt så många att hålla reda på.

Spänningen och farten var kanske inte på topp hela tiden, men det var åtminstone aldrig tråkigt och i vissa stunder var det omöjligt att lägga ifrån sig boken. Slutet var utan tvekan den bästa delen och att lämna boken var omöjligt. Speciellt eftersom att den tog en vändning jag inte hade varit beredd på och får mig att längta mer än någonsin efter nästa bok i serien.

Bästa del: Slutet

Bokens första mening: At a normal school, having class outside on a gorgeous May day is usually pretty awesome.

Bokens sista mening: Then I stepped through the doorway.

9/10

 

Trackback
RSS 2.0