bokmalen

Titel: City of Lost Souls
Författare: Cassandra Clare
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2012

Bokförlag: Walker Books

Antal sidor: 540 + 12 sidor extramaterial

Översättning: -
Serie: The Mortal Instruments (Femte boken. De fyra första: City of Bones, City of Ashes, City of Glass, City of Fallen Angels.)

Jace is now a servant of evil, bound for all eternity to Sebastian. Only a small band of Shadowhunters belive he can be saved. To do this they must defy the Clave. And they must act without Clary. For Clary is playing a dangerous gae utterly alone. The price of losing is not just her own life, but Jace's soul.

Clary is willing to do anything for Jace, but can she still trust him? Or is he truly lost? Wich price is to high to pay, even for love?

Love. Blood. Betrayal. Revenge.

Darkness threatens to claim the Shadowhunters in the harrowing fifth book of the Mortal Instruments series.

Min åsikt:

City of Lost Souls har jag väntat på länge, väldigt länge. Och är kanske även den boken jag har suktat och längtat efter mest detta år. Därför älskade jag speciellt de första sidorna eftersom att man fick återvända till den här underbara och smått fantastiska världen samt träffa alla karaktärerna igen. Och nu har de nya konflikter och problem att lösa och nya äventyr att ge sig ut på. Jag antar att ni redan nu har gissat ifall jag gillar den eller inte.

Den här boken fokuserade, precis som fyran, väldigt mycket på karaktärerna och deras relationer. Och jag har väldigt svårt att bestämma mig för vad jag tycker om det. På ett sätt är det kul eftersom att man får chansen att lära känna dessa underbara karaktärer såväl som deras relationer mer. Samtidigt som det ibland kan bli för mycket. I vissa partier stannade det upp takten och spänningen väldigt mycket, detta kände man av särskilt i mitten utav boken då början såväl som slutet var en riktig bladvändare.

Karaktärerna och deras dialoger är lika underbara som alltid. Simon bara växer framför mina ögon i varje bok och Jace, Magnus, Isabelle, Alec och Clary är lika underbara som alltid. Älskar alla stunder de delar och dialogerna de skickar mellan varandra. Clary sjönk däremot lite i mina ögon tyvärr. Hon kändes inte lika stark som i de förra böckerna, dock varade det bara en stund då hon växte till sig igen i slutet.

Sebastian. Ja du, även ifall han är väldigt sinnessjuk och ganska hemsk så kan man inte låta bli att fascineras utav hur han tänker och agerar. För hur mycket man än hatar honom så kan man inte låta bli att fascineras och analysera hans karaktär och framförallt jag tycker att det är väldigt kul. Clare har byggt upp hans karaktär så pass bra att jag gillar honom mer än Valentine, vilket säger en hel del. Därför kan man nog säga att jag känner någon sorts hat-kärlek mot Sebastian.

Shadowhunter-världen är lika fantastisk som alltid och jag älskar hela konceptet, som jag föll för redan i början utav denna serien och som sedan aldrig försvann. Dock fortsätter den att växa, eftersom att vi lär oss mer om den efter varje bok och sida som läses.

Någon annan sak som fortsätter att växa är Clare's språk. Jag kommer på mig själv med att sitta och beundra det hela tiden och ja det är hemskt fascinerande och väldigt beundransvärt. Önskade att jag kunde skriva som henne.

Allt som allt så är den här boken en värdig fortsättare i serien som jag älskade väldigt mycket. Kärleksrelationerna tog lite för stor plats i boken och mitten var lite väl seg. Dock vägs allt det positiva över det negativa och slutet var riktigt bra, då man inte kunde lägga ifrån sig boken i ens en sekund. Det kändes så himla välplanerat och glad var jag.

En till negativ sak, som egentligen inte har med den här boken att göra, är att City of Heavenly Fire inte kommer ut förens 2014. What? Liksom. Två år! Jag kommer aldrig att kunna vänta så länge...

Bästa del: Slutet

Bokens första mening: Simon stood and stared numbly at the front door of his house.

Bokens sista mening: I am coming.

10/10