Starcrossed - Helena (Josephine Angelini)

 

 

Titel: Starcrossed - Helena

Författare: Josephine Angelini

Originaltitel: Starcrossed

Bokförlag: Bonnier Carlsen

Antal Sidor: 506

Översättning: Ylva KempeStarcrossed #1 (Uppföljare: Dreamless (sv Hades), Goddess (utkommer i Maj 2013).

 

Kan man trotsa det ödet som står skrivet i stjärnorna?

Helena Hamilton är extremt blyg. Så blyg att hon mår fysiskt illa av att dra till sig uppmärksamhet. Vilket inte är så lätt att undvika eftersom att hon är lång, blond och vacker som en gudinna. Hon är dessutom fruktansvärt stark och övermänskligt bra på löpning.

Men den senaste tiden har underliga saker börjat hända, och hon hemsöks av blodiga mardrömmar och syner. Och när hon träffar Lucas Delos för första gången drabbas hon plötsligt av ett överväldigande hat och försöker att döda honom. Inför hela skolan.

Trots det känner sig Helena oförklarligt dragen till Lucas, och bitvis börjar sanningen om vem hon är att uppenbara sig...


 

 

Min åsikt:

Jag tycker verkligen att grekisk mytologi är intressant och roligt att läsa om, därför kommer det nog inte som någon överraskning när jag säger att jag älskade konceptet. Allt det här med att de var ättlingar till grekiska gudar och sådant är superintressant. Alltså nu måste jag allvarligt talat börja läsa fler böcker med grekisk mytologi, för att jag fastnade verkligen! (Och ja jag tänker mest på Percy Jackson, måste ta och läsa de nu snart.)

 

Tyckte också om hela den här grejen med Helenas och Lucas omöjliga kärlek. Det var väldigt underhållande. När de har kommit över första problemet väntar ett nytt, och sedan ännu ett. Ska de aldrig få vara tillsammans? Ja du, det är en spännande fråga. Förmodligen blir det väl ändå dem i slutändan, antar jag.

 

På grund av allt jag har sagt ovan så låter det nästan som att jag älskar den här boken vilket jag tyvärr inte riktigt gör. Den har sina brister som gör att jag måste dra ner betyget.

 

För det första: språket. Hittade en massa stavfel, punkter som var på fel ställe o.s.v hela tiden. Efter att först ha snubblat över något i början så kunde jag inte låta bli att vara mycket mer uppmärksam på sådant resten utav boken. Irriterande? Jo det kan man ju säga. Dock vet jag att det inte är författarens fel och att det helt enkelt beror på översättarens slarvighet.

Dessutom tyckte jag ibland att texten kunde vara lite, tja vad ska man säga... hackig. Jag tyckte det flöt på för det mesta, men ibland blev det lite tokigt.

Angelini's berättarteknik är ganska simpel och man förstår att detta är hennes första bok hon ger ut. Dessutom så tyckte jag ibland att den gick ut ur Helenas huvud och plötsligt blev allvetande i någon mening. Ett sådant exempel: ”Lucas gick upp på sitt rum, för att han kände att han inte orkade med mer”. Jaha, och hur skulle Helena kunna veta varför han gjorde som han gjorde med sådan säkerhet. Hm... det här är också en sådan sak man först råkar lägga märke till och sedan automatiskt börjar leta efter fler.

 

Karaktärerna, ja nu har vi kommit hit och ni vet förmodligen vad jag kommer att säga nu men jag säger det ändå; det är som att familjen Cullen har bytt namn till Delos. Jag gillar egentligen inte när man jämför böcker med Twilight, men nu bara måste jag. För att så fort jag hittade en liknelse så började jag leta efter mer och så här blev slutresultatet: Lucas = Edward, Cassandra = Rosalie, Castor = Carlisle, Ariadne = Alice, Hector = Emmet, Jason = Jasper, Noel = Esme. Vissa är mer lika än andra, men helheten är ändå densamma. Väldigt synd, för att jag gillade karaktärerna i familjen en del men det känns nästan lite som en billig kopia nu i stället.

Dessutom blev jag så trött över alla Angelini's beskrivningar över hur perfekta och hur ”gudomligt” snygga de alla var. Visst, jag köper det eftersom att de är halvgudar men jag behöver inte ha det upprepat för mig hela tiden. Jag visste redan hur ”snygga” de var första gången jag läste det och jag tror knappast att jag kommer att tycka de är ännu ”snyggare” de andra gångerna efter det.

 

I överlag så tyckte jag om den här boken, tycker den är läsvärd och kommer med säkerhet att läsa uppföljarna. Gillar du grekisk mytologi borde du testa den här serien och annars är det upp till dig själv. Den har ju sina brister.

 

Bästa del: (SPOILER!) När Helena och Lucas föll ner från himlen och den lilla tiden efteråt då hon stannar hos dem, höll på att skratta halvt ihjäl mig när jag läste det.

 

Bokens första mening: ”Men om du köper en bil åt mig nu, så får du ju tillbaka den om två år, när jag flyttar, och då kommer den fortfarande att vara nästan ny”, sa Helena hoppfullt.

 

 

En stark 6/10
 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0