Bloodlines (Richelle Mead)
Titel: Bloodlines
Författare: Richelle Mead
Originaltitel: -
Utgivningsår: 2011
Bokförlag: RAZORBILL
Antal sidor: 421
Översättning: -
Serie:Bloodlines serien (spin-off till Vampire Academy)
Sydney protects vampire secrets - and human lives. Sydney belongs to a secret group who dabble in magic and serve to bridge the world of humans and vampires. But when Sydney is torn from her bed in the middle of the night, she fears she's still being punished for her complicated alliance with dhampir Rose Hathaway. What unfolds is far worse. The sister of Moroi queen Lissa Dragomir is in mortal danger, and goes into hiding. Now Sydney must act as her protector. The last thing Sydney wants is to be accused of sympathizing with vampires. And now she has to live with one...
Min åsikt:
Jag vart en aning orolig innan jag började läsa Bloodlines. Orolig för skiftningen mellan Rose och Sydney och vad det skulle innebära för historien. Orolig för om världen fortfarande skulle vara intressant eller bara uttråkande. Men som vanligt så gör Mead mig inte besviken. Sydney är inte ens i närheten av att vara en lika stark och intressant karaktär som Rose (fast egentligen ska man inte gemföra huvudkaraktärer med Rose eftersom att hon är näst intill oslagbar), men hennes perspektiv vart bättre och starkare än vad jag hade trott. Hon är raka motsatsen till Rose och Mead gör den skildringen så bra, gjorde så att jag inte saknade Rose alltför mycket. Dessutom vart det roligt att träffa alla gamla, och nya, karaktärer igen som är lika underbara som de vart i Vampire Academy.
Mead fortsätter att skriva på sitt lätta och enkla språk, som samtidigt har gåvan att förtrolla läsarna, och jag fortsätter att beundra det. Miljön och handlingen är också helt okej, trotts att jag börjar tröttna lite på skolmiljön. Det känns ganska uttjatat och jag vill hellre se resten utav världen tillsammans med karaktärerna.
Första halvan utav boken vart ganska händelselös, precis som i de flesta Vampire Academy böckerna, och jag känner att det kanske är Mead's svaga länk. Däremot så är det ju tur att slutet betyder så mycket i en bok, för att det övervägde boken helt. Och jag älskar det! Hade jag mina tvivel innan så försvann det definitivt då. Bra jobbat där Mead! I början kanske det kändes lite som att man vart tillbaka i Frostbite men efter att ha läst några sidor till så insåg jag att de händelserna inte är ett dugg lika.
Så nu kan jag inte göra något annat än att längta ihjäl mig till The Golden Lily, speciellt med tanken på de sista sidorna i Bloodlines.
Bokens första mening: I couldn't breathe.
Bokens sista mening: Dimitri Belikov had arrived.
8/10
