Under din hud (Melissa Marr)

Titel: Under din hud

Författare: Melissa Marr

Originaltitel: Ink Exchange

Utgivningsår: 2009

Bokförlag: B Whalströms

Antal sidor: 333

Översättning: Carina Jansson
Serie:
Wicked Lovely serien (Bok två. Första boken: Mer än ögat ser)

 

Sjuttonåriga Leslie är i behov av en nystart i livet. Helt ovetande om oknytten och deras maktspel förälskar hon sig en dag i ett vackert tatueringsmotiv. En tatuering med ögon och vingar, som hon instinktivt känner talar till henne och som hon bara måste ha. Leslie är helt övertygad om att tatueringen kommer att symbolisera de förändringar hon vill uppnå i en tillvaro som hittills varit kantad av en rad jobbiga händelser.



Och Leslie får rätt i den bemärkelsen att tatueringen visst innebär förändringar men helt andra och mer omvälvande än hon någonsin i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Hon dras in i ett förföriskt maktspel som pågår i älvriket och som är på liv och död.

Leslie blir en bricka i ett spel där två män är ohjälpligt bundna till henne. 

Berusad av lockelse och attraktion dras Leslie djupare in i ett farligt triangeldrama som måste få ett slut. Hennes bästa vän Aislinn kan bara åse vad som håller på att hända. Allt hänger på Leslie.


 

(OBS! Har du inte läst första boken i den här serien så bör du inte läsa denna recension, kan innehålla stora men likväl små spoilers.)

 

Min åsikt:

 

Den här boken förvånade mig och var bättre än vad jag kommer ihåg att Mer än ögat ser var. Den kändes lite annorlunda och mörkare. Den är inte super bra men den är okej.

 

Den här boken är karaktärsbaserad och med Leslie fungerar det faktiskt förvånansvärt bra. Hon är stark och modig och gör sina egna val, det är just det jag älskar med henne. I början kanske hon kan kännas lite sådär men allt mer som boken gick så utvecklades hennes karaktär, och wow jag är faktiskt imponerad utav det. Tyckte om henne mycket mer än Aislinn.

 

Jag var förvånansvärt nog inte så uppsatt i triangeldramat, oftast brukar jag alltid gilla en utav killarna mer än den andra. Här brydde jag mig dock inte så mycket, förmodligen för att jag inte tyckte så värst mycket om varken Irial eller Niall. Som jag sa innan så var det Leslie som regerade.

 

Stor spoiler:

 

Jag gillade att Marr slutade triangeldramat genom att Leslie lämnade båda killarna och började om på nytt. Det kändes som det bästa valet och jag tror att det är det bästa för hennes karaktär.

 

Slut på stor spoiler!

 

Språket är okej och jag gillar att Marr beskriver känslorna så noggrant, ibland lite för noggrant, och jag antar att det var det som tog upp en stor del utav boken. Men tyckte ändå måttligt om det.

 

Världen är intressant och jag gillar iden med de olika hoven. Dock vill jag veta mer, det känns inte om man har fått hela bilden klar för sig. Det finns fortfarande en massa lösa trådar och saker jag undrar över. Förhoppningsvis blir allting mycket tydligare i de kommande böckerna.

 

Handlingen är lika seg som i Mer än ögat ser. När man hade kommit halvvägs så hade det knappt hänt något. De stod och stampade på samma ställe tills halva boken hade gått och inte ens då var det särskilt spännande. I förra boken gillade jag slutet, och jag antar att det var det som räddade boken. Men här kändes även det segt och även ifall jag gillade det som jag skrev i spoilerzonen så känns det inte nog. Jag blev en aning besviken. Boken hade kunnat vara hälften så kort och ändå kunnat få med allt som hände, för det var inte mycket.

 

Kort sagt så gillade jag huvudpersonen Leslie och hennes berättarröst, resten var dock inte lika bra.

 

Bästa del: Slutet

 

Bokens första mening: Irial såg flickan strosa uppför gatan – hon sprakade av skräck och ursinne.

 

Bokens sista mening: Det var det enda han kunde göra för att skydda hovet, oknytten och den enda dödliga han någonsin hade brytt sig om.

6/10


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0