The Maze Runner (James Dashner)

 

 

Titel: The Maze Runner

Författare: James Dashner

Originaltitel: -

Utgivningsår: 2010

Bokförlag: Chicken House

Antal sidor: 371

Översättning: -
Serie:
The Maze Runner #1 (Uppföljare: The Scorch Trials, The Death Cure.)

 

When the doors of the lift crank open, the only thing Thomas can remember is his first name. But he's not alone. He is surrounded by boys who welcome him to the Glade, an encampment at the centre of a bizarre and terrible maze.

Like Thomas, the Gladers son't know why or how they came there, or what's happened with the world outside. All they know is that every morning when the walls slide back, they will risk everything to find out.


 

Min åsikt:

Ni förstår inte hur mycket gott jag har hört om den här serien och den har alltid stått högst upp på min ”vill läsa” lista, men inte förens nu har jag verkligen gett den en chans. Jag hade så stora förhoppningar och förväntningar och var rädd att de skulle vara alldeles för stora och förstöra det hela för mig. Men jag borde inte ha oroat mig, för att den är verkligen allt jag hade hoppats på och jag är glad över att jag nu kan förstå vad det är alla pratar om.

 

Det här är något jag brukar säga ofta men nu menar jag det verkligen: spänningen var på topp exakt hela tiden! Det var förmodligen en utav de största anledningarna till att jag gillade boken så mycket som jag gjorde. Jag märkte inte av en enda seg del i boken och allting bara flöt på. Ena spännande händelsen fortsatte att hända efter den andra. Och ena frågan fortsatte att komma efter den andra. Jag kände mig lika förvirrad och rädd som karaktärerna och jag kunde verkligen känna deras hopplöshet. Därför är det ett mirakel att de ändå inte än har gett upp än och fortsätter att kämpa. Tanken på att ”hopp är den enda saken som är starkare än rädsla” verkar bara bli mer sannare och sannare i mina tankar medan jag läste det här.

Jag, precis som dem, hade ingen aning om varför de var där och hur världen såg ut utanför murarna. Speciellt med tanken på att den verkade vara hur hemskt som helst. Spänningen och frågorna gnagde på mig inifrån när jag läste, och ofta även när jag inte gjorde det. Det var som att jag återvände till en annan värld och det kändes ganska otroligt. Dashner lyckades verkligen att fånga mig där.

 

Karaktärerna gillade jag också. Ingen var perfekt, alla gjorde en massa dumma misstag och var ganska bittra. Men det är inte alls konstigt med tanken på vad de alla har gått igenom och gör det därför mycket mer realistiskt än ifall alla skulle ha varit helt glada och positiva. Vi är trotts allt bara människor.

Thomas är huvudpersonen och han var en helt okej karaktär. Gillade dock att han var så snabbtänkande och verkligen tänkte igenom sina beslut. Gillar också hans uppmuntran om att fortsätta att kämpa och inte ge upp, han var en stor del som led dem framåt där mot slutet.

Newt och Minho är nog mina favoriter bland bikaraktärerna. Älskar Newt's naturliga ledarskap, trots att han själv inte tycker om det. Det var dessutom något med deras humor och humör som gjorde att jag tyckte om dem så mycket. Kan inte riktigt sätta fingret på just vad dock.

Theresa tyckte jag tyvärr inte att jag hann se tillräckligt mycket utav och jag har inte riktigt hunnit bilda någon uppfattning om henne än. Men hoppas att jag får se mer av henne i nästa bok i serien.

 

Oj, oj, oj. Nämnde jag hur spännande boken var? Framförallt slutet. Det får mig nu att längta mer än någonsin till nästa del i serien. Hoppas verkligen inte att den kommer göra mig besviken. Och ifall du inte har läst den här otroligt bra boken så bör du verkligen göra det. Tveka inte som jag gjorde, bara läs!

 

Bokens försa mening: He began his new life standing up, surrounded by cold darkness and stale, dusty air.

 

Bokens sista mening: Until tomorrow, then.

 

 

9/10

 


Kommentarer
Postat av: Johanna

Neej, jag låter dig inte göra så att jag blir ännu mer sugen på boken! Känns som det är så extremt många böcker jag verkligen vill läsa och nu åkte denna upp någonstans i toppen ;)

Svar: Haha, men tro mig, du kommer inte att ångra dig ;)
Rebecca

2013-01-11 @ 23:48:34
URL: http://boktjejen.devote.se
Postat av: Johanna

Sv: Haha okey, får väl ta och läsa den någon gång i år då ;)

2013-01-13 @ 12:43:41
URL: http://boktjejen.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0